Biblioteket  >   BostadssektornBostadssektorns hållbarhet   >  Brister i inomhusmiljön

Brister i inomhusmiljön

 

För människors välbefinnande och för en hållbar bostadsmiljö

nödvändigt med ett tänkande som inkluderar alla de parametrar som påverkar miljö och hälsa. Det ska inte finnas någon tveksamhet om byggnaders

tekniska status, dvs att de inte kontaminerar inomhusmiljön så hälsobesvär uppstår. Det är många faktorer som påverkar både bostadsmiljö och hälsa,

därför fordras även en logisk ansvarsfördelning vad gäller källan till miljöbelastningar. Tyvärr finns det en del frågetecken i hur detta fungerar.

 

Det ställs långtgående krav på fastighetsägare som innebär att viktiga faktorer förbises

För att tydligare kunna beskriva situationen genomför vi studier i det svenska bostadsbeståndet och dessa insatser är en viktig del i vår forskningsverksamhet.

Genom mätningar, enkäter och fysiska insatser, kan en kvalitativ värdering av innemiljön genomföras. Värdefulla parametrar att ha kontroll över i byggnader

är a) hur miljön upplevs, b) klimat och c) luftkvalitet. För relevanta uppgifter beträffande hälsa och inomhusmiljö är det nödvändigt att identifiera de verkliga

källor till problem som finns, vilket tyvärr inte är en självklarhet. När utredningar genomförs ska resultat som presenteras vara begripliga för gemene man och

bygga på validerade referensnivåer som värderar vad som är normalt respektive onormalt.

 

Hur miljö och klimatet inomhus upplevs är i mycket subjektivt

men det finns en osäkerhet hur byggnader i sig påverkar hälsan. Resultatet som redovisas i diagrammet nedan är inte statistiskt belagt men med över 1 200

respondenter ger det en bild över hur innemiljön i Sverige upplevs.

 

 Ref. Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings

Enkät genomförd till 1 237 respondenter, personal i svenska skolor och på kontor, fördelat över hela landet. 

 

Resultatet i diagrammet ovan visar att det finns en del allvarliga  frågeställningar kring miljön i byggnader. Resultatet visar att ungefär hälften av respondenterna

i studien är oroliga för att drabbas av hälsobesvär bara genom att vistas i en byggnad med svensk standard. För att erhålla en bättre bild kring detta förhållande

genomfördes en djupare studie i en av skolorna. Byggnaden och innemiljön analyserades med validerade metoder och därefter genomfördes en informationsinsats

kring miljön i byggnaden och vad som påverkar och belastar olika innemiljöer. Därefter genomfördes en ny enkätinsats, med frågeställningen:

  • Känner Du oro för att i framtiden drabbas av hälsobesvär genom att vistas i denna byggnad?

Resultatet presenteras i diagrammet nedan.

 

 Ref. Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings 

Enkätmätningen omfattar 39 respondenter i en skolbyggnad och genomfördes vid två olika tillfällen, före och efter en informationsinsats kring ämnet till respondenterna.

 

Beträffande temperatur har uppfattningar varierat genom åren. I mitten av 1900-talet gällde 18 °C som normal rumstemperatur och ännu tidigare, när husen

värmdes med kaminer och kakelugnar, ansågs 15 °C som normalt. Idag gäller 20 – 24 ˚C och för att inomhusklimat ska upplevas behagligt bör även följande

faktorer beaktas;

a. temperaturskillnader i ett rum,

b. luftens hastighet, drag och förekomsten av kalldrag,

c. luftens fuktighet, som vid olika nivåer påverkar hälsa och upplevelse.

Inom temperaturens område finns olika uttryck som i vardagen inte alltid är helt lätt att tyda, exempelvis värmeflödesom är den naturliga luftrörelse som sker

från en högre till en lägre temperatur. Vid lika temperatur råder termisk jämvikt  (termodynamikens nollte huvudsats).

 

Den relativa luftfuktigheten (RH)

Den relativa luftfuktigheten förkortas ofta med den engelska beteckningen RH (Relative Humidity) och mäts i procent (%). RH-nivån är en hälsofaktor i innemiljön

genom påverkan av ett flertal parametrar i luften som har effekt på människors hälsa. Som framgår av diagrammet nedan finns en optimal zon, RH mellan 40 och

60 %. Smittsamma sjukdomar sprids med luftburna patogener och exempelvis om luftfuktigheten höjs, från mycket låg nivå till att nå över 40 % så minskar både

förekomsten av luftvägsinfektioner och svårighetsgraden av allergiska och astmatiska reaktioner.

 

Ref: Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings

Diagrammet visas hur olika fuktnivåer i luften påverkar människors hälsa; allergi, astma och luftvägsinfektioner samt i luften förekommande svampsporer, bakterier och virus. 

 

Hur påverkas människors av att under längre perioder vistas i miljöer med låg RH?

Med tanke på människors hälsa bör det observeras hur stor del av året som den relativa luftfuktigheten understiger 40 %. Förekomsten av luftvägsinfektioner

ökar på vintern när människor utsätts för längre perioder med låg RH inomhus. Genom att höja nivån från låg till mellannivå uppnås en minskning av influensa-

epidemier. Det kan konstateras att den torra luften är ett problem i den svenska bostadsmiljön och därför nödvändigt att beakta denna hälsoaspekt, se diagrammet

nedan.

 

Ref: Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings

Grafen i diagrammet redovisar resultat som bygger på ett flertal mätstudier som vi genomfört i ett det svenska fastighetsbeståndet under perioden september 2016 – juli 2019. 

 

Luftföroreningar, gasformiga

Ett område som ofta misstolkas, vilket har ställt till förtret i många bostadsmiljöer. Dessa föroreningar är i normalfallet låga inomhus, i jämförbar nivå med

uteluften kring byggnaden och betydligt lägre än de riktlinjer Arbetsmiljöverket kräver, se Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärdenProblem uppstår när

olika typer av processer bedrivs i byggnader, det vill säga den verksamhet som bedrivs styr nivån på föroreningar.

 

Luftföroreningar, partikulära

I de minsta fraktionerna, mindre än 1,0 mikrometer (µm), är partikulära luftföroreningar i normalfallet högre ute än inomhus , för att i växande skala bli fler

inomhus än ute i de större fraktionerna. Källan till partikulära föroreningar inomhus, beträffande de mindre fraktionerna är utomhusluften och för de större

fraktionerna finns källan vanligtvis inomhus. I en studie genomförde vi mätningar i 40 skolor, geografiskt fördelat över alla Sveriges klimatzoner och i

diagrammet nedan redovisar det röda sträcket luftmiljöns kvalitet, dvs genomsnittsvärdet för mängden partikulära föroreningar som finns i luften, partikel-

storleken 0,5 – 10,0 µm. Åtgärder genomfördes med målsättning att förbättra luftkvaliteten och genom tämligen enkla insatser i verksamheten så uppnåddes

påtagliga förbättringar i luftkvalitet, den gröna fasta linjen i diagrammet och problemet var städbarheten. Som tidigare nämnts är uteluften nivågivande för

kvaliteten inomhus och den gröna streckade linje visar nivån på uteluften.

 

 Ref: Indoor environment 

 

Partiklar större än 5,0 µm, en källa till smittspridning

Från det resultat som redovisas i ovanstående diagram studeras partiklarna större än 5,0 µm separat i nedanstående diagram. Denna fraktion är i luft transportör

av bl.a. bakterier, virus och alargener och en orsak till smittspridning.

 Ref. The Link between the User´s Health and Deficiencies in the Physical Indoor Environment

 

Som framgår av resultatet i diagrammet förbättrades luftkvaliteten avsevärd genom de åtgärder som vidtogs beträffande städbarheten.