Biblioteket  >>  Bygglagstiftningen  >> Klimatdeklaration av byggnader

Klimatdeklaration av byggnader

Krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader införs. Det innebär att byggherrar från och med 1 januari 2022 ska redovisa vilken påverkan

på klimatet en ny byggnad har.

 

Boverket: Klimatdeklaration

Boverket har publicerat en digital handbok och webbutbildning inför införandet av denna lag

 

Lagens syfte är att minska klimatpåverkan när byggnader uppförs. Lagen ska tillämpas när nya byggnader uppförs om inte något annat framgår. I denna lag

avses med

1. klimatpåverkan: utsläpp och upptag av växthusgaser,

2. växthusgaser: gaser som släpper igenom solens kortvågiga strålning och absorberar delar av jordens värmestrålning.

Byggherren ansvarar för att en klimatdeklaration upprättas när en ny byggnad uppförs om inte något annat framgår av 5 eller 6 §. Byggherren ska ge in

deklarationen till den myndighet som regeringen bestämmer (registreringsmyndigheten). I 10 kap. 34 § 2 plan- och bygglagen (2010:900) finns bestämmelser

om att en byggnadsnämnd kan meddela ett slutbesked först efter att en klimatdeklaration har getts in eller byggherren gjort sannolikt att det inte finns någon

skyldighet att ge in en klimatdeklaration.

Läs lagen i sin helhet under länk, länk: Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader

Länk till Boverkets hemsida: Klimatdeklaration av byggnader

 

Från regeringen meddelas att klimatavtrycket vid bostadsproduktion är en stor utsläppskälla. Önskan är att på sikt kunna ställa minimikrav

på aktörerna inom bostadssektorn och hänvisar till att bygg- och fastighetssektorn ska stå för en betydande del av samhällets miljö och

klimatpåverkan, bara under år 2016 stod sektorn

* för ca 21 procent av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser,

* vilket motsvarar nära 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter, sett ur ett livscykelperspektiv.

Om utsläpp från importerade byggprodukter inkluderas uppskattas sektorns  totala utsläpp av växthusgaser till ca 21 miljoner ton.

Se länk Regeringskansliet: Uppdrag att förbereda införandet av krav på redovisning av en klimatdeklaration vid uppförande av byggnader 

 

Boverket fick under sommaren 2019 i uppdrag av regeringen att inleda ett förberedande arbete för att underlätta införandet av krav på redovisning av

en klimatdeklaration vid uppförande av byggnader. Som en del i detta uppdrag ingick att ta fram en plan för den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationer

för att inkludera hela livscykeln och omfatta gränsvärden för klimatpåverkan och juni 2020 redovisade Boverket ett utkast till plan.

 

Regeringen klimatpolitiska handlingsplan

består i huvudsak av ”allmänna ambitioner och prioriteringar” samt planerade utredningar och uppdrag till myndigheter som inte är helt lätt för en läsare att förstå vilka konkreta insatser och resultat som planen ska leda till. Det redovisas inte heller, mer än i undantagsfall, hur mycket den planerade politiken kommer att påverka klimat och utsläpp. När effektivitetsbedömningar görs framgår det inte hur beräkningar är gjorda eller vilka antaganden som ligger bakom. Översatt från kanslisvenska betyder det att ”siffrorna är tagna ur luften”. Ett illustrativt exempel är att regeringen på fem år inte ens genomfört en närmast administrativ ätgärd om att statliga utredningar ska göra klimatkonsekvensbedömningar. En mening i Klimarpolitiska rådets årsrapport sammanfattar helheten. ”Nästan alla de avgörande besluten och de stora investeringarna återstår”. Det är en rad ambitiösa mål som sätts upp, med mål som inte är realistiska och det vet alla, men ingen säger emot, för ingen pratar om det och alla spelar med i charaderna, ett farligt spel. En mer ärlig diskussion förtjänas om vad som faktiskt är möjligt, men istället ska de svenska väljarna låtsas tro på en utopi som politiker låtsas tro är realistiskt. Texten hämtat från SVD-artikel: Hur_länge_ska_vi_låtsas_klarar klimatmålen

 

Boverket föreslår att gränsvärden för klimatutsläpp från byggnader införs 2027 för byggskedet för att sedan successivt skärpas 2035 och 2043. Innan

gränsvärden införs och skärps bör de föregås av en utvärdering, som ska ligga till grund för ändringar i regelverket och skärpningar av gränsvärdet.

Utvärderingarna bör inledas cirka tre år före respektive tidpunkt för regelförändringar, se figur nedan.

Klimatpåverkan ska beräknas i kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea (BTA).

Boverket och Upphandlingsmyndigheten har även fått regeringsuppdraget att under 2020 – 2021 utveckla hållbarhetskrav och annat stöd vid offentlig

upphandling. Syftet är att främja minskad klimatpåverkan vid offentlig upphandling av bygg-, anläggnings- och fastighetsentreprenader under hela

livscykeln. Läs mer om uppdraget under Boverkets länk: Minskad klimatpåverkan vid offentlig upphandling

 

Regeringen publicerade 23 mars 2021 följande beträffande denna lag inkl. ändringen i plan- och bygglagen

I propositionen Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (pdf 897 kB), införandet av klimatdeklaration som är en del i januariavtalet och är en

åtgärd i regeringens klimathandlingsplan. Förslaget innebär att byggherrar ska beräkna och redovisa den klimatpåverkan som uppstår vid uppförande av en

ny byggnad. Deklarationen omfattar de växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet (uttag av råvaror, tillverkning av byggprodukter, arbete på bygg-

arbetsplatsen och transporter). Att upprätta och lämna in en klimatdeklaration blir ett villkor för att byggherren ska få slutbesked. Klimatdeklarationen

syftar till att minska klimatpåverkan från byggandet och skapar förutsättningar för att på sikt styra mot kraftigare åtgärder som minskar växthusgasutsläppen.

Den nya lagen träder ikraft den 1 januari 2022 och gäller de byggherrar som söker bygglov från och med den 1 januari 2022.

Boverket har lanserat en klimatdatabas med data för klimatberäkningar och har mer detaljerad information om det nya kravet och vad det innebär för bygg-

och fastighetssektorn. Länk Boverkets klimatdatabas 

 

Level(s)

Boverket meddelar oktober 2020 att EU har lanserat ett gemensamt europeiskt frivilligt ramverk, Level(s), för ett hållbart cirkulärt byggande för att

bedöma och mäta byggnaders hållbarhetsprestanda utifrån miljö-, hälso- och ekonomiaspekter ur ett livscykelperspektiv. Level(s) innehåller flera

indikatorer för att mäta resurseffektivitet vid byggande och kan användas av alla aktörer i byggbranschen. Målet är också att Level(s) ska bidra till

övergången till en mer cirkulär ekonomi i Europa. Många olika intressenter och aktörer från hela EU har varit med, utvecklat och testat ramverket

under mer än fem år. Level(s) innehåller sex olika indikatorer som ska vara ett stöd till att minska byggnaders miljöpåverkan i hela värdekedjan,

från investering, idé och utformning till uppförande, användning och rivning. De olika indikatorer rör följande aspekter:

A: Inom ekologisk hållbarhet

1. koldioxidutsläpp från byggnaden

2. effektiv resursanvändning och cirkularitet

3. effektiv vattenanvändning

B: Inom social hållbarhet

4. hälsosam innemiljö

C: Inom ekonomisk hållbarhet

5. klimatanpassning

6. optimerade livscykelkostnader och värdering

   Länk Boverket: EU har lanserat Level(s) för hållbart, cirkulärt byggande

Boverket arbetar med klimatdeklarationer för byggnader som planeras att införas i svenska regler den 1 januari 2022. Kravet på klimatdeklaration

innebär att byggherrar får ett ansvar att redovisa byggnadens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Boverket meddelar att det finns en färdplan

för hur kraven på klimatdeklarationer ska utvecklas framöver och planer för att det ska införas gränsvärden för hur mycket klimatpåverkan som tillåts.

I detta arbete har Boverket har utgått ifrån innehållet i Level(s).


Naturligtvis oerhört viktigt att värna vår natur och på bästa sätt kunna följa det övergripande syftet med miljöarbetet som är ”att till nästa generation lämna över

ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”.

* Hur kommer detta att se ut i det lokala perspektivet?

* Finns det risk för att det uppstår glapp i systemet som gör att de goda intentioner som finns slår fel?

Det är inga korta tidsperspektiv som berörs och sannolikt inte lätt att i efterhand kunna rätta till grundläggande brister i systemet som innebär

att de åtgärder som vidtagits fått direkt motsatta effekt mot det som var avsikten. Vad innebär en klimatdeklaration av byggnader rent praktiskt och

vad ska de facto ingå?

Boverket har en länk för att ge svar på frågor: Frågor och svar om klimatdeklarationer 

Boverket meddelar att redovisning ska ske av byggnaders utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv och vänder sig till branschaktörerna

för att ta fram referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av nya byggnader. I det arbetet har Boverket gett WSP i uppdrag att samla in

underlagsdata från olika byggprojekt. Målet ska bland annat vara att kunna få stöd för att ställa klimatkrav vid upphandlingar.

Aktörer uppmanas att delta i en studie för att lära sig mer om klimatpåverkan och hur stor klimatpåverkan som byggnader har, för intresserade

fyll i uppgifter i formuläret via denna länk så kontaktar vi dig.

för de som vill veta mer om studien finns information på Boverkets webbplats

För att berörda aktörer ska ha förutsättningar att leva upp till kravet behöver vissa förberedande åtgärder vidtas.

Regeringen ger därför Boverket i uppdrag att under 2019 inleda ett förberedande arbete för att underlätta ett införande.

Boverket ska:

* utveckla en öppen databas med relevanta klimatdata som ska kunna användas för beräkning av klimatpåverkan från byggnader,

* utveckla ett klimatdeklarationsregister som kan användas när kravet på klimatdeklaration träder ikraft,

* utveckla informations- och vägledningsunderlag, samt

* ta fram en plan för den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationen för att inkludera hela livscykeln och omfatta gränsvärden för klimatpåverkan.

Införandet omfattas av januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

Kravet ska gälla fr.o.m. 1 januari 2022. Se länk Regeringskansliet: Krav på klimatdeklaration ska minska klimatpåverkan från byggnader

Naturvårdsverket meddelar att bygg- och fastighetsförvaltningen står för en stora del av landets energiförbrukningen och utsläpp av växthusgaser. Åtgärder

behövs för att kunna förena en hög byggtakt med Sveriges klimatmål.


Läs mer om följande länkar:

Naturvårdsverkets : Bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan

Fossilfritt Sverige: Färdplan: Bygg- och anläggningssektorn

IVL: Byggsektorns miljöberäkningsverktyg

Krav på klimatdeklaration vid uppförande av byggnader

Boverket har i uppdrag att inleda arbetet med att inför detta krav, länk till: Uppdraget på Regeringskansliets webbplatsKlimatdeklarationskravet finns

med som punkt 48 i Januariavtalet och meningen är att lagen ska träda i kraft 1 januari 2022 och gälla de som söker bygglov från den 1 januari 2022.

Regler uppskattas kunna vara på plats januari 2021 samt lag- och förordningsförslag baseras på Boverkets rapport: Klimatdeklaration av byggnader.

 Utdrag från Boverkets rapport 

Material från Boverkets seminarium den 22 januari år 2020.

Seminariets_presentation,

Miljöindikatorer 2018,

20-01-22_plan for_nasta_steg_hearing_stockholm,

20-01-22_gruppdiskussion_4_klimatdeklarationsregister_hearing_stockholm

20-01-22_gruppdiskussion_3_och_5

20-01-22_gruppdiskussion_1_och_2_hearing_stockholm 

Publikationer från Boverket

Utveckling av regler om klimatdeklaration av byggnader – förslag på färdplan och gränsvärden (febr. 2020), pdf-fil

Klimatdeklaration av byggnader (juni 2018)

Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan (febr. 2018)

Miljö- och klimatanpassade byggregler (juni 2016)

Byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Forsknings- och kunskapsläget (sept. 2015)

Länkar på Boverket webbplats

Klimatdeklaration vid uppförande av byggnad

Vägledning om livscykelanalys för byggnader

Presentationer på Boverkets konferens 21 november i Stockholm

På andra webbplatser

Webbplats för Nordisk arbetsgrupp för harmonisering av LCA, klimat och byggnader

Rapport från Regeringskansliet – Klimatdeklaration för byggnader

Stockholm stad: Promemorian – Klimatdeklaration för byggnader, DS 2020:4

Sveriges miljömål: Total miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn