Till fastighetsägare  >>  Lov- och byggprocessen

Lov- och byggprocessen

Plan och bygglagen kapitel 9: Bygglov

2 §   Det krävs bygglov för

1. nybyggnad,

2. tillbyggnad, och

3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att

a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt

senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,

b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller

c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan. Länk: Plan- och bygglagen

Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller

för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska

byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet. [PBL kap. 10, § 5] Gränsdragningen

vad som är bygglovspliktigt, lagen är tydlig (se ovan), men hur fungerar det i vardagsarbetet? Gränsdragningen är i vardagsarbetet inte alltid helt

tydlig, se diagrammet.

En illustration hämtad från Boverket och som visar att gränsdragningen när nybyggnadskrav fordras inte är helt tydlig, länk: Boverket: Byggregler.

Bygglov / anmälan

1. NÄR BYGGLOV FORDRAS

Länk: https://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/bygglov/

Du behöver oftast bygglov om du vill bygga en ny byggnad, bygga till eller göra vissa andra ändringar. Du kan även behöva bygglov för att sätta upp ett

plank eller en mur, eller anordna ett upplag på din tomt. Ibland måste du göra en anmälan även om du inte behöver bygglov. För att få reda på om det

som ska byggas kräver bygglov eller anmälan bör berörd kommun kontaktas.

När bygglov erhållits måste byggnation inleddas inom 2 år och ha byggt färdigt inom 5 år. Nybyggnad och tillbyggnad kräver oftast bygglov. Att bygga en

ny byggnad eller göra en tillbyggnad kräver oftast bygglov. En tillbyggnad är när du ökar en byggnads volym åt något håll, antingen uppåt, nedåt eller åt

sidan. Även byggnader utan väggar, till exempel större skärmtak eller carportar, kräver bygglov. Även vissa saker som kanske inte alltid upplevs som bygg-

nad räknas som byggnader. Exempel på det är husbåtar, husvagnar och serveringsvagnar som står uppställda på samma plats under lång tid. Att flytta en

byggnad till en annan plats räknas som rivning på den ursprungliga platsen och nybyggnad på den nya platsen. Det kräver därför både rivnings- och

bygglov. För en- och tvåbostadshus samt ekonomibyggnader finns vissa undantag från bygglovsplikten, läs mer om detta på sidan Att bygga utan bygglov.

1.1 Yttre eller inre ändringar av en byggnad

Om byggnaden ligger i ett område med detaljplan fordras bygglov för att ändra utseende på byggnaden såsom att

– byta kulör på byggnaden, till exempel från gul till röd färg

– byta fasadbeklädnad, till exempel från puts till trä

– byta material på taket, till exempel från tegel till plåt.

För en- och tvåbostadshus finns undantag. Mer finns att läsa på Boverkets hemsida, länk: Att bygga utan bygglov.

Bygglov behövs inte för att ändra rumsindelningen eller göra någon annan inre ändring, till exempel lägga nytt golv eller ta bort undertak. Dock måste en

anmälan lämnas in till byggnadsnämnden om stora förändringar görs av byggnadens planlösning. Detsamma gäller om åtgärder innebär att byggnadens bär-

ande delar berörs eller exempelvis om stora förändringar görs gällande vatten- och avloppsledningar. Mer finns att läsa på Boverkets hemsida, länk: Anmälan.

Alla ändringar ska göras varsamt, så att byggnaden behåller sin karaktär. Hänsyn ska också tas till byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljö-

mässiga och konstnärliga värden. Det gäller både inre och yttre ändringar, och det gäller oavsett om det krävs bygglov eller inte. Kravet på varsamhet

är inte ett förbud mot att ändra, men alla ändringar som görs ska utgå från byggnadens förutsättningar. Byggherren ansvarar för detta. Byggnader som är

särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, eller som ingår i ett område som är särskilt värdefullt har

ett utökat skydd och får inte förvanskas.

Om en byggnad ändras så att det blir en ytterligare bostad eller lokal för handel, hantverk eller industri fordrar detta bygglov. Detsamma gäller om

byggnaden ska användas för ett väsentligt annat ändamål än det som den senast har använts för. Det kan till exempel vara att en bostad ändrars till

ett kontor eller ett garage till en butik. Detta gäller även om inte ändringar sker i själva byggnaden, och även om bara en del av byggnaden används

på ett nytt sätt.

Bygglov behövs för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra vissa anläggningar för till exempel följande

– murar och plank, läs mer på sidan Murar, plank och staket,

– upplag eller materialgårdar, till exempel permanent uppställning av bilar, uppläggning av båtar, förvaring av byggnadsmaterial av viss omfattning

eller  containrar som ställs upp på en plats om det inte är tillfälligt,

– fasta cisterner eller motsvarande för förvaring av hälso- och miljöfarliga produkter och brandfarliga ämnen, om det inte gäller en mindre anläggning

som bara är för den egna fastighetens behov,

– idrottsplatser, småbåtshamnar, friluftsbad, golfbanor och vissa vindkraftverk, och

– radio- och telemaster samt torn, om det inte gäller mindre sådana som bara är avsedda för den egna fastighetens behov, till exempel en parabolantenn.

I ett område med detaljplan behövs bygglov för större ljusanordningar, och för att sätta upp eller ändra en skylt. Ibland fordras bygglov även utanför

detaljplanelagt område, om kommunen har bestämt det i områdesbestämmelser.

1.2 Kommunen kan minska eller utöka bygglovsplikten

Kommunen kan besluta om minskad eller utökad bygglovsplikt. Det framgår i så fall av detaljplanen eller områdesbestämmelserna för det aktuella

området. Minskad bygglovsplikt innebär att det inte behövs bygglov för åtgärder som kräver det i vanliga fall. Utökad bygglovsplikt innebär att det

behövs bygglov för åtgärder som inte kräver det i vanliga fall. Vid behov bör den kommunala byggnadsnämnden kontaktas för att tydliggöra mer

specifika frågor gällande den berörda fastigheten.

2. NÄR BYGGLOV INTE BEHÖVS

Länk: https://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/bygga-utan-bygglov/

Det finns vissa undantag från kravet på bygglov för en- eller ett tvåbostadshus såsom  uteplatser, skärmtak, friggebodar, tillbyggnader, uthus, murar

och plank. Även fasadändringar få göras och att bygga upp till två takkupor utan lov. Det fordras inte bygglov men en anmälan måste göras till byggnads-

nämnden och invänta startbesked om ett så kallat attefallshus ska byggas på högst 30 m², en tillbyggnad på högst 15 m² eller att inreda en ytterligare bostad

i ett enbostadshus. De bygglovbefriade åtgärderna, både de som kräver anmälan och de som inte gör det, får inte byggas närmare tomtgränsen än 4,5 meter

om inte de grannar som berörs medger det. Godkännandet bör vara skriftligt.

Om en fastighet ligger utanför detaljplanelagt område kan även mindre tillbyggnader få göras av både huvudbyggnaden och komplementbyggnader.

Även nya komplementbyggnader kan få byggas, som till exempel garage, gäststugor och växthus, samt murar och plank utan att bygglov eller

anmälan fordras.

2.1 När varken bygglov eller anmälan behövs

Uteplats:

Inom 3,6 meter från bostadshuset är det tillåtet att utan bygglov anordna en skyddad uteplats med mur eller plank. Muren eller planket får inte vara högre

än 1,8 meter. Läs mer om uteplatser på länk, Uteplatser & uterum.

Skärmtak:

Utan bygglov får anordnas skärmtak över uteplatser, altaner, balkonger eller entréer om skärmtaken tillsammans inte är större än 15 kvadratmeter.

Läs mer om skärmtak på länk, Uteplatser & Uterum.

Friggebod:

I bostadshusets omedelbara närhet är det tillåtet att utan bygglov sätta upp en eller flera fristående komplementbyggnader, så kallade friggebodar.

Vilka regler som gäller för friggebodar till exempel storlek, höjd och placering finns mer att läsa om på sidan Friggebod.

Fasadändringar:

Utan bygglov är det tillåtet att måla om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, men inte att ändra byggnadens eller områdets karaktär för

mycket, då krävs bygglov. Kommenernas byggnadsnämnder kan mer i detalj svara på om det som planeras kräver bygglov.

2.2 När inte bygglov behövs men anmälan fordras

– Attefallshus:

I bostadshusets omedelbara närhet får utan bygglov en fristående komplementbostadshus byggas eller komplementbyggnader, så kallade attefallshus. Före

byggnation måste  en anmälan göras till byggnadsnämnden för att erhålla ett startbesked. Vilka regler som gäller för attefallshus till exempel storlek, höjd

och placering finns att läsa mer om på sidan Attefallshus.

– Tillbyggnad högst 15 kvadratmeter:

Finns på fastigheten ett en- och tvåbostadshus får högst en tillbyggnad göras med en bruttoarea på högst 15 m². Tillbyggnaden får inte bli högre än det befintliga

bostadshusets taknockshöjd. Innan byggnation inleds måste en anmälan göras till byggnadsnämnden för att erhålla ett startbesked. Om tillbyggnaden sker

närmare tomtgräns än 4,5 meter krävs berörda grannars medgivande. Det kan krävas tillstånd enligt miljöbalken inom strandskyddsområde, det vill

säga normalt 100 meter från hav, sjö och vattendrag.

– Takkupor:

Finns ett en- eller tvåbostadshus på fastigheten får byggas högst två takkupor. Finns det redan en takkupa får en till byggas. Takkuporna får uppta högst

halva takfallets längd och får inte innebära ingrepp i husets bärande konstruktion. Innan byggnation börjar måste en anmälan göras till byggnadsnämnden

för att erhålla ett startbesked.

– Inreda ytterligare en bostad:

Ett enbostadshus får inreda ytterligare en bostad, men inte att göra några yttre ändringar på byggnaden. Innan byggnation påbörjas måste en anmälan göras

till byggnadsnämnden för att erhålla ett startbesked.

3. ANMÄLAN

Länk: https://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/anmalan/

Om planer finns att utföra en åtgärd som inte kräver bygglov, kan istället en anmälan behöva göras till kommunens byggnadsnämnd, vid osäkerhet bör byggnads-

nämnden kontaktas. Anmälningspliktig åtgärd får inte påbörjas innan en anmälan gjorts och ett startbesked erhållits från bygnadsnämnden.

Du behöver anmäla följande, om det inte krävs bygglov:

– rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,

– nybyggnad eller tillbyggnad som har undantagits från krav på bygglov i en detaljplan eller i områdesbestämmelser

– ändring som innebär att konstruktionen av en byggnads bärande delar berörs eller att byggnadens planlösning påverkas avsevärt,

– installation eller väsentlig ändring av hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,

– installation eller väsentlig ändring av anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,

– ändring som väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad,

– underhåll av byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som beslutats med stöd av detaljplan eller områdes-

bestämmelser enligt plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,

– nybyggnad eller väsentlig ändring av vindkraftverk,

– uppförande eller tillbyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus på högst 30 m², så kallat attefallshus,

– ändring av en komplementbyggnad så att den blir ett komplementbostadshus på högst 30 m², så kallat attefallshus,

– tillbyggnad på högst 15 m² av ett en- eller tvåbostadshus eller bygga två takkupor på ett en- och tvåbostadshus som inte redan har takkupor,

– inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

3.1 Undantag som inte kräver en anmälan

Det finns undantag från kravet på anmälan. Undantagen beror bland annat på vilken åtgärd som ska utföras, vilken typ av byggnad eller anläggning det

gäller och om åtgärden ska utföras i område inom eller utanför detaljplan. Anmälan behöver inte göras för att riva en byggnad eller en del av en byggnad

som bland annat är:

– en komplementbyggnad som tillhör ett en- eller tvåbostadshus, till exempel en så kallad friggebod

– ett skärmtak, som inte kräver bygglov

– en liten tillbyggnad på ett en- eller tvåbostadshus, som inte kräver bygglov på grund av att huset ligger utanför område med detaljplan och samman-

hållen bebyggelse

– en bygglovsbefriad ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.

3.2 Först lovprocess sen byggprocess

Efter att lovprocessen har avslutats med att lov har beviljats eller efter att en anmälan har godkänts tar byggprocessen vid. I byggprocessen

ska ett antal moment genomföras och ett antal beslut fattas innan en åtgärd får utföras för det som det sökta lovet eller anmälan gäller för.

Nedan en schematisk framställning över hur lov- och byggprocessen.

Mer om byggprocessen, se Boverkets hemsida

Kontrollansvarig ska ingå i bygglov/anmälan och kontrollplanen fastställs i samband med tekniskt samråd och sker utifrån byggherrens förslag.

Fler externa länkar Boverket: Byggande, Regeringskansliet: Plan- och bygglagen och Plan- och byggförordningen samt några direktlänkar

till Boverkets hemsida.

Byggprocessen

Byggherrens ansvar

Certifierade sakkunniga

Färdigställandeskydd

Kompletterande villkor

Startbesked

Kontrollplan

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Tekniskt samråd

Utstakning och lägeskontroll

Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök

Slutsamråd

Slutbesked

4. BRYTER MOT LAGEN – AVGIFTER

Byggnadsnämnden tar ut avgifter för beslut om startbesked och slutbesked. Det gäller även tekniska samråd, slutsamråd, arbetsplatsbesök och andra

tillsynsbesök på byggarbetsplatsen. Den kommunala byggnadsnämnden har uppgifter om hur höga avgifterna är. Om en åtgärd som kräver

anmälan uppförs utan att anmälan gjorts eller startbesked har getts är den en olovlig åtgärd, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska

då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga att göra en anmälan eller att återställa, till exempel genom rivning.

Hämta ovanstående i rapportform:

pdf-fil

worddokument

Mer finns att läsa på Boverkets webbplattform, Kunskapsbanken och i foldern nedan.

Länk hela foldern (pdf-fil) Får_jag_bygga_ om?

Lite historik

Som underlag för samhällets styrning kring byggandet finns ”fysiska planeringsinstrument”. Syftet med de ”fysiska planeringsinstrumenten” är att kunna avgöra hur

mark och vatten skall användas i tid och rum. Bebyggelse och markanvändningsplanering är en gammal tradition i Sverige och redan under medeltiden fanns

regler för mark- och husanvändning. Den fysiska planeringen härleds tillbaka till 1600-talets stadsplaneläggningar, Rutnätsstaden, samt Byggningabalken i Svea

rikes lag.

Utvecklingen under 1900-talet med med en stark urbanisering ledde till behov att i tätorter skapa en bättre ordning över hur mark och vatten används. Detta har

successivt kommit till uttryck i lagstiftningen och bygglagstiftningen har med tiden blivit ett omfattande och komplicerat område. Idag ombesörjs den offentliga

fysiska planeringen av kommunerna i företrädesvis översiktsplaner och detaljplaner. Dessa planer måste följa Plan- och bygglagen (PBL), där även ansvarsför-

delningen mellan olika parter regleras. Löpande tillförs nya direktiv som kräver nya funktioner och fler är under planering, se länk, Vad är det som kostar. För

att kunna tillämpa plan- och bygglagstiftningen räcker det inte alltid med att enbart läsa lagtexten. Som hjälp för att tolka lagen finns olika rättskällor. Exempel

på rättskällor är lagar och andra författningar, förarbeten och rättspraxis och i PBL kunskapsbanken finns en vägledningen.

Ett regelverk om byggnadslov som endast gällde städer och stadsliknande områden antogs första gången i 1931 års byggnadsstadga.

År 1947 ålades alla kommuner ha en byggnadsnämnd för att reglera bebyggelsen. Den gällde dock fortfarande endast tätortsbebyggelse.

År 1959 fick kommunerna möjlighet att reglera den tätare bebyggelsen även på landsbygden.

Först år 1972 inskränkes den då fria bebyggelsen på landsbygden

Fram till 2012 krävdes för större byggen också byggnadstillstånd av länsarbetsnämnd, som var ett samhällsekonomiskt styrmedel.