Biblioteket  >  Regelverket  >  Myndigheter   >  Myndigheters värdegrund

Myndigheters värdegrund

 

Kommunal nivå

Genom att tolka och tillämpa byggregler på kreativa sätt har kommuner lyckats skapa kommunala särkrav. Agerandet blir ett demokratiskt problem,

och gör det dyrare att bygga. Byggnaders tekniska egenskaper regleras i dag av plan- och bygglagen. Där framgår vilka krav som byggnaden behöver

ha in- och utvändigt. Kraven är dock inte specifikt utan generellt formulerade. Lagstiftarens tanke med detta var att främja innovation och skapa

möjligheter för kommuner att vara flexibla. Men vagheten i lagtexten har i stället för att lösa problem kommit att skapa problem. Eftersom det i lagen

saknas tydliga krav har kommunerna sett en möjlighet att ställa egna krav genom synnerligen speciella tolkningar.

Länk till artikel Timbro: Kommunpolitikerna som hittar på egna regler

Det är numera obligatoriskt för myndigheter att bedriva värdegrundsarbetet. Före år 2005 förekom detta i praktiken inte alls, så på kort tid har således

en ny genre vuxit fram. Myndigheter plöjer ner stora belopp och många timmars arbete på att ta fram ”sina egna värderingar”. Detta tar de sedermera

med sig ut i det svenska samhället och där får effekt i den svenska vardagen. I en rapport från Stockholm universitet meddelas, att ansvariga myndig-

hetspersoner framhåller; ”trots de exklusiva formgivningar som omger arbetet är insatserna för internt bruk och underlaget i det som meddelas kommer inifrån

verksamheten och är där förankrad hos alla”.

Hos exempelvis Socialstyrelsen består värdegrundstexter i typfallet av tre ord; sakliga, handlingskraftiga och trovärdiga. De tre orden signalerar att

värdegrunden inte är så viktig, orden har snarare en rituell funktion ”det är viktigt att de finns”. Vad de verkligen står för är av sekundär betydelse och

ska istället vara en funktion ”att initiera till samtal om verksamhet och vad en myndighet ska stå för”. Dessa uttryck är centrala vokabulär och kan nog anses

som ett representativt myndighetsurval och spontana frågeställningar som anses kunna dyka upp är:

1. Vad betyder värdegrunden i sig, i relation till det de möter hos medborgare?

2. Hur uppnås myndighetens mål?

Texter är grafiskt påkostade för att göra dem mer attraktiva så att så många som möjligt ska tacka ja till samtalsinbjudningar. Ord som lojalitet, respekt,

öppenhet, lyhördhet och tolerans är återkommande, dvs ord som uttrycker generella kvaliteter som ska signalera kunskap och kompetens. Mer ovanligt

är ord som har med den specifika myndighetens kärnverksamhet att göra.

 

Eftersom värdeorden är fristående och generella lämnar de mycket öppet för tolkning, det är också själva vitsen.

Genom de diskussioner som väcks hjälps de anställda åt att tänka och handla på ett visst sätt, när de möter allmänheten och när de samarbetar inom

myndigheten. Väldigt få anser att värdegrundens funktion är oklar eller att den ska hjälpa ledningen att styra verksamheten. I stället framhålls att

texterna framför allt är identitetsskapande och ett verktyg för att stärka gemenskapen. Tomma men tjusiga ord kan alltså också ha en mening.

Länk till artikel som inspirationen till ovanstående text hämtats från artikel i SVD: Också_tomma_ord_kan_ha en_mening  

 

Expertis bör utgå från validerade metoder med vetenskapligt förankring,

dvs bygga på vetenskapligt bekräftade hypoteser och inte bara på det myndigheter anser vara lämpligt. ”All vetenskaplig data borde vara öppen, med

ett kritiskt tänkande och med en omprövande mental inställning vilket ska vara själva nyckeln till nya upptäckter”. Citatet är hämtat från fysikern och

kosmologiforskaren Stephen Hawking (1942–2018). Hawkings vilja att grundligt testa sina egna teser utgör en tänkvärd etisk kontrast mot de kategoriska

uttalanden som okritiskt tillåts förekomma i Sverige.

 Länk till Hawkings vetenskapliga rapport från 1966: https://www.repository.cam.ac.uk/handle/1810/251038 

 

De som visar prov på en vidare tankeförmåga, bemöttes med ett avfärdande från expertmyndigheter på ett sådant sätt som i en vidare studie framstår

som både vårdslöst och ovetenskapligt. Myndigheter försvarar sin restriktiva öppenhet med att de inte tycker det är bra att använda så kallade dynamiska

modeller innan man har mer kunskap. Agerandet, som bygger på teoretiska och hypotetiska scenarier utan täckning, försvaras med att vilja undvika en

öppen debatt som riskerar att skrämma upp folk. Det är en begriplig inställning från en myndighet, som har att exekvera en regerings fastslagna politik,

sådan den kommer till uttryck i ett regleringsbrev. Men det är inte en bra utgångspunkt för att skapa ett mer etiskt vetenskapligt agerande som det finns

stort behov av inom flera forskningsfält.

Inom forskarsammanhang är det en hedersfråga att göra underlaget för sitt forskningsresultat tillgängligt, så att vem som helst kan upprepa dem i nya

oberoende undersökningar/eller kullkasta dem. Med Hawkings ord: Vem som helst, var som helst i världen, borde ha fri, obegränsad tillgång till inte

bara min forskning utan till alla stora och ifrågasättande tänkares forskning som spänner över hela spektrumet av mänskligt vetande. Han sade vidare

att han hoppades att hans avhandling skulle inspirera människor runt om i världen att titta upp på stjärnorna och inte ner på sina fötter.

Underlag till ovanstående text är hämtad från artikel i SVD: Statsministern_tassar_fram

 

 


NÅGRA LÄNKAR ATT BEGRUNDA

Länk: Boverket – Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

Länk: Boverket – Materialutvinning och koldioxidlagring

Länk: Boverket – Bygg- och fastighetssektorns uppkomna mängder  av avfall

Länk: Boverket – Allmänt om rivningsavfall och avfallshantering

Länk: Boverket – Energihushållningskrav

Länk: Boverket – Energideklaration, en handbok

Länk: Boverket minskad klimatpåverkan i detaljplaneringen

Länk: Boverket miljöindikatorer – aktuell status

Länk: Boverkets rapport – Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan

Länk: Boverket och Naturvårdsverket rapport – Klimatscenarier för bygg- och fastighetssektorn

Länk: IVL på uppdrag av Boverket och Naturvårdsverket rapport –  Modell för bedömning av svenska byggnaders klimatpåverkan

 

Folkhälsomyndigheten om vetenskapligt underlag, se länk: svar_2014_02_11 från_haux_fohmfs_2014_14_vetenskapligaunderlag


Länk: Folkhälsomyndighetens sida om ventilation

Länk: Folkhälsomyndighetens sida om fukt och mikroorganismer

 


Länk: Naturvårdsverket bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan