Bostadsmiljön  >>  Dagens situation

Lagtolkning

 

MYNDIGHETER HAR TOLKNINGSFÖRETRÄDE

 

Från myndigheter är uttrycket “olägenhet för människors hälsa” ett grundläggande begrepp i bostadssammanhang.

Med hänvisning till 9 kapitlet §3 och §9 i miljöbalken ställs långtgående krav på fastighetsägare, se utdrag nedan.

 

 

MILJÖN INOMHUS

där icke någon processverksamhet bedrivs,

har myndigheter genom åren gjort olika tolkningar och utlåtanden om.

I förekommande fall skulle det vara välgörande med förtydligande.

Det ska beaktas att Miljöbalkens kapitel 9 berör ”miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd”, vilket definieras enligt utdraget nedan.

DET KAN NOG KONSTATERAS

En normal svensk byggnad i sig bör generellt knappast tolkas som miljöfarlig verksamhet.

Däremot är det den verksamhet som bedrivs i byggnaden som skapar miljöförhållandet.

 

 

BETRÄFFANDE MILJÖN INOMHUS

Det är nödvändigt att hålla isär källan till emissionsproblem som kontaminerar miljön,

den verksamhet som bedrivs i byggnaden alternativt

att brister finns i byggnadens konstruktion.

Det finns många olika typer av verksamheter som bedrivs i byggnader, exempelvis bostäder, kontor, skolor, processverksamheter etc.

Beträffande sortering av ovanstående punkter finns frågetecken kring hur detta har hanterats och tolkats.

 

 

VÄRDEFULLT FÖR FASTIGHETSÄGARE

att genom förebyggande åtgärder,

tydliggöra och dokumentera sakfrågor som berör miljön kring och i byggnader.

 

 

ANSVARSFÖRDELNING

Hur är samspelet mellan fastighetsägaren och den verksamhet som bedrivs  i byggnaden?

Viktigt att med tydlighet hantera ansvarsfördelning.

 

 

MILJÖBALKEN ÄR EN TYDLIG LAG

hur den används bör preciseras.

Värdefullt med avstämning hur den egna verksamheten förhåller sig till miljöbalken

Detta tydliggörs genom förebyggande åtgärder och som dokumenteras

Genom att sakfrågor specificerats kan svåra problem undvikas.

Länk: Miljölagstiftningen

 

 

DEN HANTERING SOM SKER IDAG

En oro har växt fram beträffande byggnaders tekniska konstruktion och studier visar att

över 40 % av personalen i Sveriges skolor är oroliga för att drabbas av hälsobesvär

över 15 % ökade klagomålen med från de boende mellan åren från 2008 till 2017

detta på grund av oro för att byggnader är behäftade med konstruktionsfel som kontaminerar innemiljön.

Ref. A Study of Hygiene in Swedish Schools and Pre-Schools-Sources of Air Pollution

 

 

TYVÄRR FINNS NUMERA

en hantering som bygger för denna rädsla

hanteringen som är av mer rituell karaktär

bygger på ett antagande att brister finns i byggnaders konstruktioner som

kontaminerar miljön inomhus så allvarligt att allvarliga hälsobesvär ska uppstå.

Det ska understrykas att det finns ingen saklig grund för detta agerande,

men kring detta förhållande råder en stark förtegenhet.

Därför är det viktigt, för att kunna upprätthålla en saklig hantering, att med väl underbyggd dokumentation tydligt redovisa fakta.

Se länk, Egenkontroll

 

 

HUR HAR DENNA UTVECKLING KUNNAT FÅ SKE?

I detta finns inget kort svar, men det är lätt

långt ifrån pudelns kärna” vid seminarier och mingel-liknande former

komma fram till “gynnsamma” lösningar för deltagare med olika särintressen.

Dock, en viktig fråga ”gynnsamma” för vem?

Det finns många aktörer och tillställningar med olika agendor.

Ett är det seminarium som hölls år 1992 av dåvarande Byggforskningsrådet.

Där enades deltagarna om ”att man vist kan bli sjuk av lukter, mögel  och bakterier i hus”

Detta trots att deltagarna visste att för detta saknas grund, eller som de uttryckte det”orsakssamband ännu oklara”.

Se rapport från Byggforskningsrådet i sin helhet:

sem_92_kan_man_bli_sjuk_av_lukter_mogel_bakterier_i_hus

Det skall understrykas att flertalet av de som deltog vid seminariet -92 har och har haft en stark ställning inom branschen,

detta inom myndigheter, forskning, besluta i forskningsanslag och rent kommersiellt.