Bibliotek  >   Bostadssektorn  >  Hållbarhet

Hållbarhet

 

Det finns frågetecken kring det svenska systemet

Många intentioner framförs med syftet att råda bot på de problem som finns i bostadsbranschen, se länk Bostadssituationen, och från regeringskansliet

produceras en rad nya direktiv, se länk: Propositioner – Bostäder och samhällsplanering / Miljö och klimat, men är det i harmoni med vad branschen

behöver? Syftet med de krav som införs bör vara, ”att värna för en så hållbar bostadsmiljö som möjligt”. Tyvärr finns en del frågetecken, både i det lokala och

i det övergripande samhällsperspektivet då det är svårt att identifiera nyttovärdet med med många av de krav som ställs. Däremot har en administration

skapats som ska finansieras, hur påverkar detta den mycket oroväckande kostnadsstegring som drabbat bostadsbranschen, se länk: Prisstegringen.

 

  Länk FN:s utvecklingsprogram (UNDP): Hållbara städer och samhällen som är mål nr 11 i  Sveriges arbete med Agenda 2030

 

Hur påverkas hållbarheten?

Byråkrati föder byråkrati som inte bara skapar ekonomiska belastningar, utan ju mer omfattande systemet är desto ihåligare blir det också. Idag är systemet så

tillkrånglat så att även de lokala tillsynsmyndigheterna har svårt att följa med i det som sker. De brister som uppstår är givetvis svårt för en enskild förvaltning

att på egen hand rätta till, men i olika sammanhang kan det vara värdefullt att kritiskt granska det som händer för att kunna värna den lokala bostadsmiljön.

 

Ett ytterligare problem är den otydlighet som finns i språkbruk och definitioner.

Vad ingår i en fastighetsägares ansvar, hur definieras hållbarhet och vad är en bra bostadsmiljö? Detta för att nämna några exempel och svaren är inte helt själv-

klara, varierar med tanke på vem som tillfrågas och styrs mer efter den verksamhet som bedrivs i byggnaden. Det finns brister i de analysmetoder som användes

vilket också innebär att utredningar blir opålitliga och i kombination med ett otydligt språkbruk uppstår osäkerhet i vad som de facto ska gälla. Därför värdefullt,

med utgångspunkt från den egna verksamheten,

att verksamheten själv dokumenterar hur olika ”viktiga uttryck” ska definieras, se länk: Analys av inomhusmiljön

att verksamheten arbetar förebyggande, se länk Egenkontroll

Vilka förutsättningar finns

för en fastighetsförvaltning och för en kommunala tillsynsmyndighet, med tanke på de förhållanden och behov som finns, att kunna följa med i alla de

turer som idag sker. Regelverket kräver av en förvaltning att fortlöpande kontrollera sin verksamhet och det är tillsynsenheten i kommunen som avgör

om rutinerna är godtagbara.

 

Detta är inget lätt samspel

med tanke på den otydlighet som finns i regelverket och som ger utrymme för många individuella uppfattningar, vilket det finns aktörer som utnyttjar.

Det har gått så långt att de krav som ställs är utanför fastighetsförvaltningens möjlighet att själv kunna ha kontroll över, se länk: Fastighetsägarens ansvar.

Exempelvis krävs att förvaltningen ska kunna visa att brister inte finns i byggnader som gör att de boende blir sjuka. Hur ska en förvaltning kunna visa upp

detta då regelverket negligerar viktiga och avgörande parametrar. Hanteringen har gjort att det har spridits en oro och osäkerhet i fastighetsbranschen,

mycket på grund av de svårtolkade metoder som används när bostadsmiljöer analyseras.

 

Vi bjuder in till att medverka i ett koncept vi har utvecklat,

ett koncept som utgår från de formella krav som ställs, där vi är behjälpliga med att visa att byggnader uppfyller myndigheters krav. Vi utgår från lokal program

och de arbetsmetoder som vi använder är evidensbekräftade och tydliggör de verkliga faktorerna som påverkar bostadsmiljön. Med denna hantering tar verksam-

heten en bättre kontroll över utvecklingen i sitt fastighetsbestånd som ofta resulterar i stora resursbesparingar och att krångliga problem kan undvikas, läs mer

länk: Våra tjänster

 

Orsaken till att vi vänder oss till fastighetsägare

är att där finns ett tydligt incitament att värna resurser, kostnadsstegringen drabbar, på ett eller annat sätt, den egna verksamheten och för

bostadsrättsföreningar (BRF) i slutändan de egna medlemmarna. Beträffande BRF förekommer det diskussioner kring dess status som fastighetsägare.

Lekmannastyrelser, för låga avgifter och att substans urholkas är några exempel som debatteras. Men ändock visar de lokala föreningarna upp en unik

effektivitet, se jämförelsen i diagrammet nedan mellan hyror och avgifter.

Mer om det svenska regelverket, se länk: Regelverket