Bostadsmiljö

Det svenska regelverket

BYGGLAGSTIFTNINGEN –  MILJÖLAGSTIFTNINGEN  –  MYNDIGHETER

Det svenska regelverket utgår från de fyra grundlagarna; regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag.


 

HIERARKIN

eller som det kanske har blivit, ”hur man bökar med paragrafer”.

 

FRÅN LAG TILL ALLMÄNT RÅD

Regler är ett samlingsbegrepp för bestämmelser, dvs; lagar, förordningar samt myndigheters föreskrifter.

A: Regler är bindande.

Därutöver finns allmänna råd

B: Allmänna råd, är rekommendationer, dvs exempel på hur man kan uppfylla de bindande reglerna.

 

MYNDIGHETER HAR TOLKNINGSFÖRETRÄDE

Finns i detta risker?.

Hur blir vardagsarbetet med följande hantering av det allmänna rådet?

Följer fastighetsägare inte de allmänna råden ska fastighetsägare, för myndigheten kunna bevisa att alternativet håller samma kvalitet.

Vem är domare?

 

DET VÄL VÄRT FÖR FASTIGHETSÄGARE ATT ÖKA INSIKTEN I DET SOM SKER.

Detta inte minst med tanke på hur de allmänna råden ofta hanteras.

Välgörande att fastighetsägare själv stämmer av sin verksamhet direkt mot lagsystemet och dokumenterar detta.

 


LAGAR

Sveriges lagar beslutas av riksdagen och utgör grunden i svensk lagstiftning.

Lagen kan innehålla bestämmelser om att regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter (bemyndigande).

När förordningar och föreskrifter skrivs ska de hålla sig inom ramen för vad lagarna anger.

Det vill säga att i förordningar och föreskrifter ska närmare preciseringar ske från det som anges i lagarna.

 

 

FÖRORDNINGAR

Sveriges förordningar beslutas av regeringen.

Vissa slags bestämmelser behöver inte regleras i lag, utan det räcker att det regleras på förordningsnivå.

Ofta är det så i de ärenden som Boverket hanterar. 

Det är vanligt att förordningar förtydligar och preciserar det som står i lagarna.

För att regeringen ska få skriva en förordning på ett område som är reglerat i lag,

måste riksdagen ge regeringen ett bemyndigande att skriva mer detaljerade regler.

 

 

 

FÖRESKRIFTER

Det är inte alltid som det räcker med den styrning som finns i lagar och förordningar utan det kan behövas ännu mer detaljerade regler.

Då författas föreskrifter och det är myndigheter som skriver föreskrifter.

För att en myndighet ska få skriva föreskrifter måste det finnas ett bemyndigande i förordningen.

 

EU

EU påverkar våra regler med bland annat EU-direktiv och EU-förordningar.

EU-direktiv ska implementeras i Sveriges (och övriga länders) lagstiftningar,

– innebär att Sveriges regler måste ändras så att direktivens syften uppnås.

EU-förordning blir direkt

– en del av svensk lagstiftning

– om Sverige skulle ha regler som strider mot en EU-förordning så gäller inte dessa skrivningar

– exempel på en EU-förordning är byggproduktförordningen, CPR.

Mer om CPR finns att läsa på Boverkets sidor om CE-märkning av byggprodukter.

 

 

 

ALLMÄNNA RÅD

Anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla en bindande regel i lag, förordning eller föreskrift och

är en rekommendation där en metod eller lösning presenteras.

Men om man väljer att inte göra på det sätt som anges i det allmänna rådet

ska man kunna visa att de bindande reglerna ändå uppfylls.

Ett allmänt råd får myndigheter skriva

utan att ha ett bemyndigande så länge det allmänna rådet ryms inom myndighetens verksamhetsområde.

Ett allmänt råd kan skrivas direkt till en lag, förordning eller föreskrift.

 

 

 

Ovanstående hämtat från Boverkets hemsida

 

I förordningar och föreskrifter preciserar lagarna och de ska skrivas så de håller sig inom ramen för vad lagarna anger. Läs mer under

BYGGLAGSTIFTNINGEN,

MILJÖLAGSTIFTNINGEN och

– MYNDIGHETER