Bostadssituationen

Det svenska regelverket

BOSTADSLAGSTIFTNINGEN  –  BYGGLAGSTIFTNINGEN –  MILJÖLAGSTIFTNINGEN  –  MYNDIGHETER


Det svenska regelverket utgår från de fyra grundlagarna;

regeringsformen,

successionsordningen,

tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen.

Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag.

 

 

Den svenska hierarkin

eller som det kanske mer har blivit, ”hur det bökas med paragrafer”.

 

Från lag till allmänt råd

Regler är ett samlingsbegrepp för bestämmelser, dvs; lagar, förordningar samt myndigheters föreskrifter.

A: Regler är bindande.

Därutöver finns allmänna råd

B: Allmänna råd, är rekommendationer, dvs exempel på hur man kan uppfylla de bindande reglerna.

 

Myndigheter har tolkningsföreträde! – Finns i detta risker?

Från början var syftet med de allmänna råden att myndigheten ville ge exempel på hur en konstruktion kan utföras,

men det rådde valfrihet att själv välja utformning.

Numera har detta ändrats till

att följer fastighetsägare inte de allmänna råden ska fastighetsägare, för myndigheten kunna bevisa att alternativet håller samma kvalitet.

Beaktas bör det Thomas Sowell uttrycker ”intellektuella är farliga för samhället”, läs mer länk: Tolka uttryck 

 

 

VEM ÄR DOMARE?

Det väl värt för fastighetsägare att öka insikten i det som sker, inte minst med tanke på hur allmänna rådet och tolkningsföreträdet hanteras.

Välgörande är att verksamheten själv stämmer av hur väl den samverkar med lagsystemet och att detta tydligt dokumenteras.

En sådan hantering kan förebygga många problem och spara stora resurser.

 

till länk om tolkningsföreträde

 

Lagar

Sveriges lagar beslutas av riksdagen och utgör grunden i svensk lagstiftning.

Lagen kan innehålla bestämmelser om att regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter (bemyndigande).

När förordningar och föreskrifter skrivs ska de hålla sig inom ramen för vad lagarna anger.

Det vill säga att i förordningar och föreskrifter ska närmare preciseringar ske från det som anges i lagarna.

 

Förordningar

Sveriges förordningar beslutas av regeringen.

Vissa slags bestämmelser behöver inte regleras i lag, utan det räcker att det regleras på förordningsnivå.

Ofta är det så i de ärenden som Boverket hanterar. 

Det är vanligt att förordningar förtydligar och preciserar det som står i lagarna.

För att regeringen ska få skriva en förordning på ett område som är reglerat i lag,

måste riksdagen ge regeringen ett bemyndigande att skriva mer detaljerade regler.

 

 

Föreskrifter

Det är inte alltid som det räcker med den styrning som finns i lagar och förordningar utan det kan behövas ännu mer detaljerade regler.

Då författas föreskrifter och det är myndigheter som skriver föreskrifter.

För att en myndighet ska få skriva föreskrifter måste det finnas ett bemyndigande i förordningen.

EU

EU påverkar våra regler med bland annat EU-direktiv och EU-förordningar.

EU-direktiv ska implementeras i Sveriges (och övriga länders) lagstiftningar,

– innebär att Sveriges regler måste ändras så att direktivens syften uppnås.

EU-förordning blir direkt

– en del av svensk lagstiftning

– om Sverige skulle ha regler som strider mot en EU-förordning så gäller inte dessa skrivningar

– exempel på en EU-förordning är byggproduktförordningen, CPR.

Mer om CPR finns att läsa på Boverkets sidor om CE-märkning av byggprodukter.

 

Allmänna råd

Anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla en bindande regel i lag, förordning eller föreskrift och

är en rekommendation där en metod eller lösning presenteras.

Men om man väljer att inte göra på det sätt som anges i det allmänna rådet

ska man kunna visa att de bindande reglerna ändå uppfylls.

Ett allmänt råd får myndigheter skriva

utan att ha ett bemyndigande så länge det allmänna rådet ryms inom myndighetens verksamhetsområde.

Ett allmänt råd kan skrivas direkt till en lag, förordning eller föreskrift.

Ovanstående hämtat från Boverkets hemsida

 

 

I förordningar och föreskrifter preciserar lagarna och de ska skrivas så de håller sig inom ramen för vad lagarna anger. Läs mer under

Bygglagstiftningen,

Miljölagstiftningen och

– Myndigheter.

 

 

BAKGRUND OM KONTROLLFUNKTIONER

Samhällets kontrollfunktioner utgår idag till stor del från det miljöarbete som myndigheter bedriver.

Som grund i detta är Sverige indelat i 16 miljökvalitetsmål.

Övergripande är det Naturvårdsverket som har uppdraget att leda miljöarbetet.

 

Naturvårdsverket ansvar inom samhällsbyggnadsprocessen är övergripande,

och i sakfrågor delegerat till de delegerade myndigheterna att styra.

Det är de delegerade myndigheterna som gör preciseringar,

sätter ramarna i sakfrågor och gör tolkningen vilka direktiv som fordras och vad dessa ska innehålla.

De delegerade myndigheterna står även för återkopplingen,

hur områden utvecklas och redovisar till Naturvårdsverket.

 

Naturvårdsverket upprättar därefter en sammanställning, redovisar inför regering och riksdag

hur arbetet med miljökvalitetsmålen fungerar och meddelar vilka åtgärder som måste till.

Samhällsbyggnadsprocessen ingår i miljökvalitetsmål nr 15: God bebyggd miljö, som

Boverket ansvarar för och de lagar som styr presenteras under länk, Bygglagstiftningenen.

Även Folkhälsomyndigheten påverkar området i olika sakfrågor, styrande lagar,se Miljölagstiftningen.

 

Resultat visar att det finns brister i sammanhållningen mellan de olika leden

myndighet till myndighet samt att nå ut på det sätt som lagen avser till den svenska vardagsverkligheten.

Därför viktigt  att vara observant,

vid behov både agera och arbeta förebyggande.