Vi erbjuder  >>  Det svenska regelverket

Hur används lagen?

 

 

Myndigheter har tolkningsföreträde.

 

 

Hur hanteras detta förtroende?

Från myndigheter är uttrycket “olägenhet för människors hälsa” ett grundläggande begrepp i bostadssammanhang, se utdrag nedan.

  Med denna hänvisning ställs långtgående krav på fastighetsägare.

 

Den hantering som idag sker kring miljön i våra byggnader har skapat en oro

Studier visar

att 40 % av personalen i Sveriges skolor är oroliga för att drabbas av hälsobesvär (år 2013)

Ref. A Study of Hygiene in Swedish Schools and Pre-Schools-Sources of Air Pollution

med 15 % ökade klagomålen i det svenska bostadsbeståndet mellan åren 2008 till 2017

Ref. Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings

och detta på grund av att byggnader anses vara behäftade med konstruktionsfel som kontaminerar innemiljön.

 

Det ska understrykas att det finns ingen saklig grund för detta agerande,

men kring detta förhållande råder en stark förtegenhet.

Hur har denna utveckling kunnat få ske?

I detta finns inget kort svar, men det är lätt

långt ifrån pudelns kärna” vid seminarier och mingel-liknande former

komma fram till “gynnsamma” lösningar, men med tanke på deltagarnas olika särintressen, en viktig fråga: ”Gynnsamma för vem?

Det finns många aktörer och tillställningar med olika agendor.

Ett är det seminarium som hölls år 1992 av dåvarande Byggforskningsrådet.

Där enades deltagarna om ”att man vist kan bli sjuk av lukter, mögel  och bakterier i hus”

Detta trots att deltagarna visste att för detta saknas grund, eller som de uttryckte det”orsakssamband ännu oklara” och i detta finns ingen förändring.

 

Flertalet av de som deltog vid seminariet 1992 har och har haft en stark ställning inom branschen,

detta inom myndigheter, forskning, besluta i forskningsanslag och rent kommersiellt.

Se rapport från Byggforskningsrådet i sin helhet (pdf-format): Seminarium 1992 / Kan man bli sjuk av lukter, mögel och bakterier i hus?

 

  Utdrag från SVD 2020-01-07

 

Miljön inomhus?

där icke någon processverksamhet bedrivs, har myndigheter genom åren gjort olika tolkningar och utlåtanden.

En virrig situation har skapats och i olika sammanhang skulle det vara välgörande med förtydligande.

  Miljöbalken – Sveriges riksdag

 

En normal svensk byggnad i sig bör generellt knappast tolkas som miljöfarlig verksamhet.

Däremot, den verksamhet som bedrivs i byggnaden påverkar miljöförhållandet.

Det är nödvändigt att vara tydlig med var källan till de emissionsproblem som kontaminerar miljön inomhus uppstår.

 

Det finns

1. många olika typer av verksamheter som bedrivs i byggnader, exempelvis bostad, kontor, skola, processverksamhet etc.

2. många obekräftade hypoteser tillåts styra utvecklingen, vilket har medfört ett resursslöseri av stora mått.

Därför värdefullt för fastighetsägare

3. att genom förebyggande åtgärder, tydliggöra och dokumentera sakfrågor som berör miljön kring och i byggnader.

 

Ansvarsfördelning?

Hur är samspelet mellan fastighetsägaren och den verksamhet som bedrivs  i byggnaden?

Viktigt att med tydlighet hantera ansvarsfördelning.

 

Miljöbalken är en tydlig lag, men hur den används i olika sammanhang bör preciseras

Värdefullt med avstämning hur den egna verksamheten förhåller sig till miljöbalken.

Detta tydliggörs genom förebyggande åtgärder och som dokumenteras, exempelvis genom egenkontrollprogram.

Genom att sakfrågor specificerats kan svåra problem undvikas.

Länk: Miljölagstiftningen

 

Därför är det viktigt, för att kunna upprätthålla en saklig hantering,

att med väl underbyggd dokumentation tydligt redovisa fakta.

Se länk, Egenkontroll