Bibliotek   >>   Bostadssektorn  >>  Bostadsköer

Bostadsköer

Det råder bostadsbrist på många platser i landet, allt fler blir hemlösa och i de flesta kommuner är efterfrågan på bostäder större än tillgången.

Bostadsbristen i Sverige har drabbat unga, nyanlända och låginkomsttagare hårdast och problemen riskerar att sprida sig till fler samhällsgrupper.

Över 70 procent av Sveriges kommuner rapporterar underskott på bostäder

Enligt Boverket har 212 kommuner av 286 som besvarat enkäten ett underskott på bostäder, 66 kommuner anger att bostadsmarknaden är i balans, se

Boverkets hemsida, länk: Bostadsmarknadsenkäten 2020. Boverkets resultat, ger en fingervisning om den bostadsbrist som råder och som förvärrats

under de senaste åren, se figuren nedan.

Diagrammet i figuren visar den obalans som råder i bostadstillgänglighet för respektive år 2014 – 2018. (Källa: Ekonomifakta) 

Boverket har tidigare meddelat att mellan 60 000 – 70 000 lägenheter måste byggas per år fram till 2025 för att täcka bostadsbehovet. Detta är inte tillräckligt och

dessutom är produktionen mot de övre prissegmenten, dyra boenden skapas som inte har en chans att nå de svagare hushållen. Hur ekonomin ska kunna lösas för

att nå de mer utsatta grupperna är en svår, allvarlig fråga och definitivt ingen lätt uppgift att lösa. Men i sammanhanget bör kostnadssituationen seriöst analyseras

”vad som de facto verkligen påverkar kostnaderna”, se länk: Prisstegringen. Brist på bostäder råder, fler blir hemlösa och statistiken är tydlig, det är långa kötider för

att erhålla bostäder på många platser i Sverige.

Redovisningsår 2018, genomsnittligt antal år för att erhålla olika typer av bostad i Stockholm. Källa: Bostad Stockholm – statistik. Med korttidskontrakt innebär att få en

tillfällig bostad samtidigt som den samlade kötiden i bostadskön fortsättningsvis bibehålls. Stockholms bostadsförmedling förmedlar bostäder i 23 av de 26 kommunerna i

Stockholms län samt i Västerås, Håbo och Strängnäs. 

Vad är problemet, antagligen att resurserna inte räcker till

Vad bör prioriteras, hög standard eller att så många som möjligt får ”tak över huvudet”. Fastighetstidningen påtalar att myndigheters beslut bygger på anekdoter

beträffande den bostadssituation som råder i landet. Länk till artikel (pdf-format): Johan_Braws inlägg: Bostadskö betyder inte bostadsbrist. Var part bör nog bättre

beakta vilket ansvar man har i frågan och en farlig utveckling är om myndigheter försöker lägga över detta sociala ansvaret på privata aktörer.

Artikeln i sin helhet: Regeringen_oroad_över_bostadssituationen, kallar_till_samtal 

Att de styrande vill lägga över det sociala ansvaret på privata aktörer är ingen bra samhällsutveckling

I näringslivet gäller bolagslagstiftning, det vill säga att driva förlustaffärer fungerar inte utan kravet är att optimera det egna ekonomiska resultatet. Därför sker en

hel del lobbying mot det offentliga med huvudsyftet att gynna det egna intresset och inte det som det allmänna behöver. Om näringslivet får för stor makt över det

sociala ansvaret ökar också risken för att särintressen tar över och detta skapar grogrund för olika typer av olustiga jävssituationer. Växer en sådan utveckling sig

stark blir det också svårare att kunna kontrollera de åtgärder som genomförs.

Vilka följdeffekter kan detta ge?

September 2020 presenterade Boverket ett regeringsuppdrag, Mått på bostadsbristen – förslag på hur återkommande bedömningar ska göras samt att lämna

förslag på  enhetliga begrepp som ska användas vid kommunikation kring bostadsbristen. Avsikten är att de presenterade beräkningarna ska kunna användas i

arbetet med bostadsförsörjningsfrågor och underlätta arbetet med att planera, utföra och följa upp insatser för att åtgärda bostadsbristen. Boverket föreslår att

bedömningarna utgår från ett behovsperspektiv och inte ett efterfrågeperspektiv. Med hushåll som saknar rimlig bostad avses hushåll som utifrån en objektiv,

gemensam norm bedöms ha behov av en annan boendelösning än den de för tillfället har.