Startsida  >>  Vi erbjuder

Egenkontroll

DEFINITIONER – BYGG- & PROJEKTLEDNING – MÄTNINGAR – LOKALA DIREKTIV – BAKGRUND

 

 

Vad innebär en Egenkontroll?

Är det något som kan vara till nytta, eller är det endast en besvärlig kvarnsten som på något sätt ska hanteras?

Tillsynsmyndigheten meddelar att kraven på egenkontroll och den dokumentation som behövs ska anpassas till varje verksamhet

  • så att kraven inte blir orimliga men ändå omfattar det som behöver göras.

Vad egenkontrollen ska omfatta kan därför variera mellan olika fastighetsägare.

 

En rätt genomförd egenkontroll innebär att verksamheten själv tar och har bättre initiativ över den utveckling som sker

  • vilket, med tanke på den otydlighet som råder inom området är en värdefull tillgång.

Vad säger lagen om den hantering som sker?

Tolkningsföreträdet, hur hanterar myndigheter detta?

Finns det inslag av individuella uppfattningar i de lokala direktiven?

 

 

Frågetecken finns.

Det är givetvis nödvändigt att veta vilka direktiv, krav och lagar som de facto ska ställas på en verksamhet.

Idag är detta ingen självklarhet, det skiljer från plats till plats och även tillsynsmyndigheterna har svårt att följa med i det som händer.

Central tillsynsmyndighet är Folkhälsomyndigheten som meddelar att det är miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen,

  • som i sin tillsyn kan avgöra om en specifik rutin är en godtagbar lösning för respektive fastighetsägare.

Folkhälsomyndighetens länk: Fastighetsägarens egenkontroll

Fastighetsägaren ska på ett systematiskt sätt planera och kontrollera verksamheten för att undvika hälsoproblem för de boende och skador på miljön.

Bra rutiner i egenkontrollen beskriver vanligtvis

  • vad som ska göras,
  • vem som ska göra det,
  • hur arbetet ska utföras,
  • när det ska utföras och
  • när det är lämpligt att detta dokumenteras.

Vid akuta fel, till exempel en vattenskada, är en tydlig ansvarsfördelning nödvändig för att göra snabba åtgärder som minimerar skadans omfattning.

Egenkontrollen kan utformas så att den samspelar med motsvarande bestämmelser i annan lagstiftning,

  • till exempel brandskydd, obligatorisk ventilationskontroll – OVK och med frivilliga ledningssystem, exempelvis kvalitets- och miljöledningssystem.

Se Folkhälsomyndighetens länk: Fastighetsägarens ansvar enligt miljöbalken

 

 

Vad ger en egenkontroll för möjligheter?

Fastighetsägare själv kan ta initiativet för att upprätthålla en bra boendemiljö.

Ansvars- och begränsningsområden tydliggörs där samförstånd, insikt och förståelse byggs kring,

  • för gemene man begripliga och validerade mätmetoder som redogör för verksamhetens inriktning.

Åtgärder ska utgå från verkliga behov, implementeringen blir inget konstigt utan en del i de löpande rutiner som redan finns.

 

I slutändan uppnås påtagliga resursbesparingar, vilket också Naturvårdsverket understryker är grundtanken med en egenkontroll, vilket

  • ska ske genom planering och att ha kontroll över sin verksamhet med tanke på hälsa och miljö.

Egenkontrollen innehåller fyra delmoment: 1. att planera, 2. att genomföra, 3. att följa upp och 4. att kontinuerligt förbättra.

Det vill säga inget konstigt,

  • dessa 4 punkter är det som normalt redan sker i en verksamhet, så egentligen bara att fortsätta på inslagen väg.

Hämtat från, Naturvårdsverket egenkontroll 

 

Egenkontroll berör först och främst själva verksamheten, men för fastighetsägare fordras ofta

  • att detta även genomförs i byggnader med syftet att där få bättre klarhet i olika sakfrågor.

 

 

 

Aktiviteter som bör ingå i egenkontrollprogrammet

1. Genomgång och avstämning av myndighetsdirektiv gentemot den befintliga hantering som sker i verksamheten.

2. Mätningar i byggnaden; temperatur (ᵒC), den relativa luftfuktigheten (%) samt enkät till de boende gällande bostadsmiljön.

3. Byggnadsbesiktning; utvändigt, vind, källare, gemensamhetsytor och ett par representativa lägenheter.

4. Sammanställning, analys med omvärldsperspektiv, skriftlig dokumentation och intyg på genomförd egenkontroll.

5. Handlingsplan upprättas utifrån de resultat som egenkontrollen visar.

6. Avstämningsmöte.

7. Kommunikation med berörda intressenter.

8. Vid behov genomförs anpassade utbildningsinsatser.


 

 

 

Följande formella ordning gäller

A. Myndighetsdirektiv ska inplanteras i vardagsproduktionen, för att på bästa sätt stå upp för en hållbar utveckling.

B. I vardagsproduktionen, där den faktiska utvecklingen sker, växer fakta fram och åskådliggör eventuella förändringsbehov.

C. Detta ger produktionen styrmöjlighet och underlag att genomföra de verkliga förändringar som fordras!

D. Genomförda insatser följs upp och för identifierade brister upprättas en åtgärdsplan.

 

Vi konstruerar och genomför

  • anpassade program för respektive verksamhet.

Utgångspunkt, omfattning och innehåll ska alltid styras av de befintliga förutsättningarna.


 

Naturvårdsverkets hemsidor: Sveriges miljömål, Det svenska miljömålssystemet, Etappmål, Miljökvalitetsmål nr 15 och Vägledning

Se riksdagens formulering under, länk: Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet ”God byggd miljö”

 

,