Regelverket  >>  Bygglagstiftningen  >>  Plan- och bygglagen

Bygglov

eller den äldre benämning byggnadslov, utfärdas av kommunerna och är ett tillstånd att bygga nytt, bygga om, bygga till eller ändra användningen av

en byggnad eller en anläggning.

Bygglov regleras i Plan- och bygglagen (PBL). Varje kommun ska enligt denna lag ha en nämnd som hanterar frågor om bygglov. Denna nämnd kallas

oftast byggnadsnämnd. Enbart bygglov är inte tillräckligt för att bygga, innan ett byggnadsarbete sätts igång måste byggherren ha fått ett startbesked 

från byggnadsnämnden. Om det gäller större arbeten kallar byggnadsnämnden till tekniskt samråd, bl.a. om hur kontrollen av bygget skall ordnas. Det

kan även behövas tillstånd enligt annan lagstiftning, till exempel miljöbalkens regler, om strandskydd eller väglagenÅtgärden skall påbörjas inom två år,

annars gäller inte lovet längre och bygget skall vara färdigt senast fem år från dagen för bygglovsbeslutet.

Om en åtgärd inte uppfyller alla villkor för bygglov

Exempelvis strider åtgärden mot gällande detaljplan, kan ett tidsbegränsat bygglov beviljas. Förutsättningen är bl.a. att verksamheten är av tillfällig art och

att marken kan återställas när bygglovet upphör. Tidsbegränsat bygglov beviljas för upp till 10 år, varefter kan förlängas med upp till 5 år varje gång och

sammanlagda tiden för ett tillfälligt bygglov är max. 15 år.

 

Krav för bygglov

Bygglov inom detaljplan skall bl.a. uppfylla förutsättningarna i 9 kap. 30 § PBL endast små avvikelser mot detaljplanen får förekomma. Utanför detalj-

planerat område gäller villkoren i 9 kap. 31 – 31 a § PBL, bl.a. att markområden skall användas för det ändamål för vilka de är mest lämpade. Inom alla

områden gäller generella bestämmelser om anpassning till omgivningen, estetisk utformning, risk för olyckor, kulturhistoriska hänsyn etc.

En åtgärd får inte heller medföra betydande olägenheter för omgivningen. Av ett bygglov skall det framgå om det skall finnas någon kontrollansvarig,

vilket vanligen krävs, och i så fall vem.

 

Bygglovshandlingar

För en bygglovsansökan krävs minst följande handlingar.

* Ansökan (på en av kommunen tillhandahållen blankett).

* Situationsplan i skala 1:400 där tomtgränsen framgår och byggnaden eller tillbyggnaden markeras.

* Huvudritningar (ofta kallade bygglovsritningar) i skala 1:100 där måttsatta planer, fasader och sektioner visas.

Ritningar får upprättas av lekman men skall vara ”fackmässigt” utförda.

 

Andra lov och förhandsbesked

Marklov är ett särskilt tillstånd att schakta, gräva eller fylla upp så att höjdläget för tomter eller mark för allmän plats ändras avsevärt.

Rivningslov är tillstånd att riva en byggnad helt eller delvis och krävs inom detaljplan. Även dessa lov beslutas av byggnadsnämnden.

Förhandsbesked är en bindande förhandsprövning från byggnadsnämnden om bygglov kan påräknas eller inte. Vid förhandsbesked

kan handlingarna vara enklare, exempelvis behövs i regel inga ritningar som visar byggnadens utseende.

 

I juli år 2014 infördes de s.k. Attefallshusen

Innebär att det är möjligt för den som har en fastighet för en- eller två-bostadshus, att uppföra ytterligare en byggnad som numera får vara 30 kvm.

Dock krävs en bygganmälan till byggnadsnämnden för att få ett startbesked innan bygget starts.

 

Åtgärder som inte kräver tillstånd

På tomter med en- och tvåbostadshus,

* uppföra mur eller plank, upp till 1,8 m högt och 3,6 m från huset för att skydda uteplats,

* ordna skärmtak på upp till sammanlagt 15 kvadratmeter och

* uppföra byggnad på sammanlagt 15 kvm, s.k. friggebod.

För att vara lovfria får åtgärderna inte ligga närmare tomtgränsen än 4,5 m. Med grannarnas medgivande kan de dock få ligga närmare, dock inte om de ligger

nära gräns mot gatan.

Utanför detaljplan och så kallad samlad bebyggelse får vissa kompletteringsåtgärder ske utan bygglov på tomter med småhus. I en detaljplan eller

områdesbestämmelser, kan en kommun, när så fordras, utöka alterna minska lovplikten.

Lite historik

Ett regelverk om byggnadslov som endast gällde städer och stadsliknande områden antogs första gången i 1931 års byggnadsstadga.

År 1947 ålades alla kommuner ha en byggnadsnämnd för att reglera bebyggelsen. Den gällde dock fortfarande endast tätortsbebyggelse.

År 1959 fick kommunerna möjlighet att reglera den tätare bebyggelsen även på landsbygden.

Först år 1972 inskränkes den då fria bebyggelsen på landsbygden

Fram till 2012 krävdes för större byggen också byggnadstillstånd av länsarbetsnämnd, som var ett samhällsekonomiskt styrmedel.