Biblioteket  >  Regelverket

Regelverket

 

 

 

 

 

Det svenska regelverket utgår från de fyra grundlagarnaregeringsformensuccessionsordningentryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen

samt riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag. Utöver lagar finns förordningar och myndigheters föreskrifter vilka alla är

”regler” vilket är ett samlingsbegrepp för de bindande bestämmelser som gäller i Sverige. Därutöver finns allmänna råd som är rekommendationer, det vill 

säga exempel på hur man kan uppfylla och följa regleverket. 

Regelhierarki Regelhierarki. Illustration: Boverket

EU påverkar våra regler med bland annat EU-direktiv och EU-förordningar. Dessa ska implementeras i Sveriges (och övriga länders) lagstiftningar, innebär

att Sveriges regler måste ändras så att EUs syften uppnås och blir direkt en del av svensk lagstiftning. Har Sverige regler som strider mot det EU påtalar så

gäller inte den svenska skrivningen. Ett exempel är byggproduktförordningen, CPR, se Boverkets sidor om CE-märkning av byggprodukter.

 

 

 

 

Beträffande EU är det kanske inte helt lätt att följa turerna kring det som sker. SVD-artikeln: Hård_slutstrid_i_EU_om_grönklassning kan ge en liten inblick

i de  svårigheter som finns.

 

Under regeringen

finns 11 st departement som leds av statsråd och de statliga myndigheterna sorterar under dessa departementen. Myndigheterna ska se till

att de lagar som riksdag och regering har beslutat om blir verklighet. Varje år beslutar regeringen och meddelar med s.k. regleringsbrev till respektive myndig-

het, hur de ska arbeta och de resurser som står till myndighetens förfogande. Regeringen ger riktlinjer för hur en myndighet ska arbeta, men får aldrig styra

över hur myndigheten arbetar. Förbud mot ministerstyre, är benämningen på att statsråd inte har makt att ingripa i myndighetens löpande arbete. Det finns

ungefär 220 statliga myndigheter och regeringen ansvarar för vem som ska bli chef (generaldirektör), se myndighetslista.