Jämställdhet i samhällsplaneringen

Nationellt mål för jämställdhetspolitiken

Det övergripande nationella målet för jämställdhetpolitiken innebär att kvinnor och män är lika värda och har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

att forma samhället och sina egna liv. Målet konkretiseras i sex delmål:

1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för besluts-

fattandet.

2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

3, Jämställd utbildning

4. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg

på lika villkor.

5. Jämställd hälsa

6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

 

Jämställdhetsintegrering

Det finns olika strategier för att uppnå jämställdhet. I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategin, som innebär att jämställdhet ska genomsyra

hela verksamheten på alla nivåer, även där beslut fattas. Jämställdhetsintegrering kräver att man systematiskt synliggör och analyserar förhållanden och villkor för

kvinnor och män. Varje fråga som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och konsekvenserna av hur förslag kan tänkas utfalla för kvinnor och

män, flickor och pojkar ska analyseras.

 

Jämställdhetsintegrering i samhällsplaneringen

För samhällsplaneringen innebär det att jämställdhetsperspektivet finns med i alla steg av planeringsprocessen och gärna i ett tidigt skede, eftersom detta skede

skapar förutsättningar för den fortsatta planeringen och för genomförandet. Inom samhällsplaneringen innebär det att ställa frågor som: Hur arbetar vi? Vem är

det vi bygger för och på vilket sätt gör vi det? Får besluten och planerna olika konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar? Vem är det som planerar och

vem bygger? Vems kunskap är det som har legitimitet och vad resulterar de tagna besluten i? I en medborgardialog kan det handla om vem som får möjlighet att

vara delaktig, vilka mötesformer som används, hur representationen ser ut av fokusgrupper, val av samtalsledare, hur taltid fördelas mellan de medverkande, men

också hur inbjudan till dialogen ser ut. Genom att ställa frågorna blir det synligt vad vi behöver göra och det blir möjligt att hitta nya lösningar som leder till

jämställdhet.

 

Jämställdhet i samspel med andra maktordningar – intersektionellt perspektiv

När vi talar om jämställdhet är det viktigt att ha i åtanke att varken gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig. Alla män, och alla kvinnor, har till exempel inte

samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Därför är det i ett jämställdhetsarbete viktigt att se att olika maktordningar kan samspela. Faktorer som kön spelar stor

roll när det gäller levnadsvillkoren för äldre, barn, utrikes födda, personer med funktionsnedsättningar etcetera. Hur olika maktordningar samspelar synliggörs med

hjälp av ett så kallat intersektionellt perspektiv.

 

Könsuppdelad statistik

Med könsuppdelad statistik kan kvinnors och mäns olika levnadsmönster och levnadsförhållanden synliggöras. Kvinnor lägger under ett vardagsdygn ner i genom-

snitt 3.5 timmar på obetalt arbete, en minskning från början av 1990-talet med drygt en timme. Män lägger idag ner 2.5 timmar på obetalt arbete, vilket är en

ökning med 8 minuter. Sett över en hel vecka förvärvsarbetar kvinnor idag i genomsnitt ca 30 timmar jämfört med 27 timmar i början av 1990-talet. Män

förvärvsarbetar idag i genomsnitt 37 timmar under en vecka jämfört med 41 timmar tidigare.

 

Den fysiska planeringen måste vara lyhörd för förändringar

Såväl bostadsort som arbetsmarknadssituation, boendeförhållanden och tillgängliga omsorgsformer för barn och äldre, medför både möjligheter och begränsningar

för kvinnors och mäns vardagsliv. Det gör även tillgången till annan service, liksom vilka kommunikationsalternativ som finns att tillgå. För att den fysiska

planeringen inte ska befästa strukturer för framtiden, måste den vara lyhörd för hur kvinnor och män vill både idag och i framtiden.

 

Uppdrag om jämställdhetsintegrering

Boverket är en av 18 myndigheter som har fått ett särskilt uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegrering. Målet är att myndigheternas verksamhet

ska utvecklas så att de ännu bättre bidrar till att uppnå det jämställdhetspolitiska målet.

Se hur Katrineholms kommun tillsammans med unga kvinnor och konstnärer gjort sin stad tryggare och mer jämställd, länk You Tube:

 

Genom projektet ”Kommunicera mera” har AB Kristianstadsbyggen i samarbete med Kristianstads kommun gjort Gamlegårdens centrum till en mer välkomnande,

trygg och jämställd mötesplats.

 

Ta del av hur en jämställd och tillgänglig lekplats har skapats i Eslöv, länk You Tube, https://www.youtube.com/watch?v=zVBUK0JmBLY. Genom en process där

vägen är lika viktig som målet i sig självt har en spännande, fantasifull och modern plats tillkommit.