Vi erbjuder >> Byggtekniska miljöutredningar >> Inventerar bostadsmiljöns fysiska status
Inventerar bostadsmiljöer
Vid behov genomför vi djupare analyser i bostadsmiljön med syftet att upprätthålla och vid behov skapa, för de boende trygga och ändamålsenliga bostäder
till rimliga kostnader. Det är alltid värdefullt för en fastighetsägare att ha full kontroll över byggnaders formella, tekniska och upplevda status.
Exempel på ifyllt deklarationsformulär (byggombud 2020)
1. Vår inventering inleds med att undersöka hur den fysiska miljön upplevs av de som bor i byggnaden
Idag finns på många håll en osäkerhet kring inomhusmiljön och därför värdefullt att detta kartläggs. Finns problem ske detta hanteras på ett
logisk sätt som beaktar samtliga faktorer som påverkar inomhusmiljön. I diagrammet nedan visas hur inomhusmiljön upplevs i några viktiga
sakfrågor
Källa: Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings
Diagrammet visar resultat från en enkätstudie genomförd till 1 200 respondenter, personal i svenska skolor och på kontor, fördelat över hela landet.
Hur kan en fastighetsägare agera för att rätta till de problem som diagrammet visar?
Informationens betydelse!
Källa: Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings
I diagrammet redovisas resultat från en enkätstudie i en byggnad med problem kring hälsobesvär, med hänvisning till brister i byggnadens tekniska status.
Studien genomfördes vid två olika tillfällen, före och efter en informationsinsats i ämnet.
Frågeställning: Känner du oro för framtida hälsobesvär genom att vistas i berörd byggnad?
Med bara en enkel informationsinsats minskade problemet påtagligt.
Med en enkät kan osäkerhet och tolkningsproblem i bostadsmiljön i ett tidigt skede fångas upp.
Vid behov kan åtgärder omgående vidtas som gör att problem i större skala undviks. Dock ska det understrykas att mätning med enkät i
bostadsmiljö endast ger ett statistiskt underlag kring de boendes uppfattning och inte ett resultat med epidemiologisk förankring. Enkäter
måste därför hanteras därefter, men med en rätt genomförd enkät har fastighetsägare ett smidigt instrument för att kunna informera sig
hur miljön i byggnader upplevs. Exempel på enkät till boende
2. Att mäta den relativa luftfuktighetens
Den relativa luftfuktigheten varierar kraftig inomhus under året.
Källa: Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings
Grafen i diagrammet visar hur den relativa luftfuktigheten varierar under året, mätperiod från september år 2016 till augusti år 2019.
Beträffande hälsa finns en optimal zonen, 40 – 60 %, se diagrammet nedan. I diagrammet ovan framgår den korta tid under åter som nivån
når över 40 %. Hur påverkas hälsan av den låga luftfuktighetsnivå som råder inomhus under året?
Källa: Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings
Diagrammet visar hur olika fuktnivåer i luften påverkar, i luft förekommande fraktioner som i sin tur påverkar människors hälsa, observera den
optimala zonen 40 – 60 %. Med den optimala zonen som utgångsnivå ökar hälsobesvär i styrka med torrare alternativt fuktigare luftnivåer.
Även resultatet från enkäten ovan visar att den torra luften inomhus är ett problem, se fråga 4 i det översta diagrammet.
3. Lufttemperaturen inomhus är oftast inom de ramar myndigheter påtalar
Vanligast med problem är när någon form av driftstörning inträffar.
Men med tanke på att många individuella uppfattningar finns kring temperaturen, värdefullt att regelbundet genomföra fysiska mätningar
och även ”hålla koll på” hur de boende upplever temperaturen. Genom att nå ut med tydlig information till de boende ökar förståelsen och problem
kan förebyggas!
4. Att mäta luftens innehåll
Luften vi inandas innehåller två olika fraktioner; partiklar och kemiska föreningar. Det förekommer mycket diskussioner vad som påverkar
människors hälsa och vilka nivåer som kan vara skadliga för människor. En parameter att ha i åtanke är luften ute som omger byggnaden.
Kvaliteten där är också nivågivande för luften inomhus genom den kommunikation som ständigt sker genom dörrar och fönster. Det förekommer
åsikter att tekniska installationer enbart i byggnaden ska kunna ändra på denna faktor, men detta är helt fel. För att uppnå effekt, det vill säga markant
bättre luft inomhus än ute fodras många ytterligare åtgärder än bara installationer i byggnaden, såsom datachipsfabriker, operationssalar etc. se det
som beskrivs gällande renrum, länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Renrum
Vad luften innehåller och vilka nivåer som är ohälsosamma är omdiskuterat och från myndigheter finns föreskrifter som medför kostsamma installationer
löser problem. Lagen är tydlig men de facto finns brister i regelverket som belastar inomhusmiljö och hälsa. Vi har med enkla och begripliga metoder
kunnat genomföra påtagliga förbättringar i inomhusmiljön. Ett exempel är skolmiljön som oftast är hårt belastad, men där vi genomfört stora förbättringar
både hygieniskt och ekonomiskt. En viktig del är tydlighet i ansvarsfrågan, länk: Fastighetsägande och lagen
Resultat publicerat i Journal of Environmental Protection, artikel: A Study of Hygiene in Swedish Schools and Pre-Schools-Sources of Air Pollution
Hur kan den dåliga miljö som den röda linjen i diagrammet redovisar tillåtas få fortgå i svenska skolor och samtidigt påstå att ett av Miljöpolitikens fokus är
”att människors hälsa ska utsättas för minimal negativ miljöpåverkan”. Beträffande kemiska föreningar har omfattande insatser genomförts, inte minst inom
arbetsmiljön där gränsvärden finns angivna, se Arbetsmiljöverkets länk : Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1), föreskrifter, vilket en normal bostadsmiljö
är på betydligt lägre nivåer.
Dock viktigt att ta problem inom området på största allvar och att vara tydlig gällande den mätmetodek som används och hur information hanteras, då
språkbruket inte alltid tydligt. Lämpligt därför att även definiera olika termers betydelse i den egna verksamhet, exempelvis uttryck som:
En bra bostadsmiljö – Kvalitet – Hållbarhet – Resurshushållning, fler termer under länk: Definitionslista
