Bibliotek >> Myndigheter >> Naturvårdsverket

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket är den myndighet som har det övergripande ansvaret gällande miljöarbetet, med frågor om klimat, luft, mark, biologisk mångfald, förorenade

områden, kretslopp, avfall, miljöövervakning samt miljöforskning på sitt program.

Sveriges miljömål, är en webbplats som Naturvårdsverket driver i samarbete med ett antal andra myndigheter. Syftet med webbplatsen är att delge

grunderna för det svenska miljöarbete och efter beslut i riksdagen har formulerats i ett s.k. generationsmål, och det övergripande målet för den svenska

miljöpolitiken är ”att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”

Miljömålssystemet målsättning är att ge inspiration och är ett verktyg till företag och kommuner som vill arbeta mer strukturerat för att bidra till Sveriges miljömål.

Systemet består förts och främst av, generationsmålet, som är vägledande för samhällets omställning att inom en generation nå detta miljömålet. För att utveckla

det svenska miljömålssystemet har 16 miljökvalitetsmål upprättats och därtill finns 17 etappmål för att ytterligare preciserar följande områden;

avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och klimat för att underlätta att nå generationsmålet.

Det miljökvalitetsmål som direkt berör samhällsbyggnadsprocessen är nr 15: ”God byggd miljö” och ansvarig myndighet är Boverket,

se länk på Boverkets hemsida: God bebyggd miljö – ett miljömål med människan i fokus

Se även riksdagens formulering under, länk: Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet ”God byggd miljö”

Miljön i byggnader har de senaste decennierna blivit mer aktualiserat och för tillsynen inom detta område ansvarar Folkhälsomyndigheten.

Se följande länkar Folkhälsomyndigheten och direkt på Folkhälsomyndighetens hemsida: Miljöhälsa och hälsoskydd och Tillsynsvägledning hälsoskydd

Naturvårdsverket i Almedalen (2019)

Naturvårdsverket är på plats för att diskutera allt från klimatfrågor till återvinning och digitalisering.

Huvudsyftet med deltagandet är kunskapsuppbyggande, nätverkande och omvärldsbevakning.

Totalt är 15 personer på plats.

I år arrangerar Naturvårdsverket inget eget seminarium, däremot två slutna rundabordssamtal.

Utöver detta deltar Naturvårdsverkets medarbetare i cirka 30 seminarier och rundabordssamtal.

Ämnena varierar, bl.a. behandlas hållbar stadsutveckling, klimatanpassad vattenhantering.

Naturvårdsverket får ytterligare drygt en miljard (ÅR 2019)

Det finns många angelägna behov bland annat inom klimat och biologisk mångfald för att nå Sveriges miljömål.

Sveriges klimatlag och klimatpolitiska ramverk innebär ambitiösa åtaganden för att minska koldioxidutsläppen.

– Den negativa trend med arter som är utrotningshotade behöver vändas.

– Därför är det bra att regeringen förstärker miljöarbetet, säger generaldirektör Björn Risinger.

– Ytterligare drygt 700 miljoner går till investeringar som ska minska koldioxidutsläppen i Sverige.

– Bidraget ger möjlighet för företag och andra aktörer att dela den risk en investering kan medföra med staten.

NV om bygg- och fastighetssektorn

Naturvårdsverket menar att byggandet och förvaltning av byggnader står för stora utsläpp av växthusgaser och detta från material- och energianvändningen

i sektorn.

För att kunna förena den höga byggtakt som idag råder med klimatmålet, menar verket att det fordras kraftfulla åtgärder inom denna sektor då de menar

att byggnader står för ungefär 40 % av Sveriges energiförbrukning och 20 % av Sveriges utsläpp av växthusgaser sett ur ett livscykelperspektiv. I en byggnads

livscykel omfattas aktörer från en mängd skeden, från att de byggs, används, renoveras och tills byggnaden rivs. För byggbranschen har det tagits fram

en färdplan för att nå netto-nollutsläpp till år 2045 inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

Aktörer längs hela värdekedjan har visat ett stort intresse för att skapa affärsmöjligheter utifrån klimatomställningen. Boverket har fått till uppgift att

driva igenom arbetet i vardags-Sverige, läs mer under länk: Klimatdeklaration

Läs även om byggsektorns klimatpåverkan på länken på Naturvårdsverkets hemsida

Naturvårdsverkets definition på egenkontroll

Kravet på egenkontroll innebär att verksamhetsutövaren regelbundet ska kontrollera sin verksamhet och dess miljöpåverkan. Det kan till exempel ske genom att

* planera och organisera miljöarbetet och genom beräkningar, undersökningar, andra utredningar eller mätningar

* införa rutiner för hur utrustning ska hanteras så verksamheten kan minska risken för onödiga utsläpp eller sänka energiförbrukningen

* sedan följa upp mätresultat och andra resultat från undersökningar så kan verksamheten själv identifiera förbättringsområden

Egenkontroll är ett förebyggande arbete där verksamheten ska planera och ha kontroll över det som sker för att minska påverkan på hälsa och miljö. Innehållet

består av fyra delmoment: att planera, att genomföra och att följa upp så att egenkontrollen kontinuerligt förbättras.

Naturvårdsverkets roll gällande egenkontrollen, är att ta fram vägledande handlingar, bl.a. i form av faktablad och handböcker. Främst riktar Naturvårdsverket

in sig på att vägleda de operativa tillsynsmyndigheterna som ska granska de olika verksamheternas egenkontroller, men de poängterar att vägledningen också är

avsedd att hjälpa verksamheter att genomföra sina egenkontroll. Egenkontroll_handbok_2001_3 och Verksamhetsutovares_arbete_med_egenkontroll_en_utvardering

Naturvårdsverkets register för farligt avfall

(Datum för detta inlägg 6 nov. 2020)

Naturvårdsverket utvecklar just nu applikationsgränssnittet (API) som berörda verksamheter ska kunna ansluta sig till för att lämna uppgifter till det nya

avfallsregistret. Skyldigheten att lämna uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret gäller från den 1 november 2020. Förordning och föreskrifter ska snart

finnas tillgängliga på webben. Från den 1 november ska verksamheter börja rapportera in antecknade uppgifter om farligt avfall och detta kommer att kunna

göras antingen via en e-tjänst eller genom att ansluta sitt verksamhetssystem till ett API. Det finns åtta olika ingångar till e-tjänsten beroende på vem som

rapporterar uppgifter om det farliga avfallet. Målgrupp är verksamhetsutövare som producerar farligt avfall, transporterar farligt avfall, tar emot farligt avfall,

mäklar eller handlar med farligt avfall samt de som behandlar farligt avfall och annat avfall, se länk: Att rapportera uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret

Övriga länkar av betydelse till Naturvårdsverket i denna fråga:

Naturvårdsverkets avfallsregister

Naturvårdsverkets övergripande sida om avfall

Rapportera uppgifter till avfallsregistret / Uppgifter till avfallsregistret / Avfallsregistret – via API

Avfallsproducentens ansvar

Farligt avfall, klassificering

Ändrade regler klassificering

Avfallshantering kopplat till Coronavirus