Bibliotek >> Så planeras Sverige >> Kommunal planering >> För vad kan en detaljplan ändras
För vad kan en detaljplan ändras
Det finns inte någon uttalad gräns för vad som kan göras inom ramen för ändring av detaljplan. Ändringen ska dock uppfylla plan- och bygglagens krav på
tydlighet och rymmas inom syftet för den ursprungliga detaljplanen. Det är kommunen som i det enskilda fallet avgör om det är lämpligt att ändra en detaljplan
eller om den befintliga planen ska ersättas med en ny eller upphävas. Ändringar i en detaljplan kan göras om ändringen är förenlig med planens syfte, med
övriga planbestämmelser och i övrigt inte innebär några olägenheter. Det är kommunen som avgör om det är lämpligt att använda sig av ändring av detaljplan
i ett enskilt fall.
Planens syfte avgör
Planens syfte är grunden för de planbestämmelser som kommunen väljer att ange i detaljplanen. En detaljplans syfte bör förklara anledningen till detaljplanen
och vad planen avser att uppnå. Planens syfte används även vid tolkning av planen vid till exempel ansökan om bygglov. I sådana fall då man avser att ändra
ändamålet för markanvändningen definitivt, det vill säga ändra huvudsyftet med den gällande detaljplanen, bör detta ske genom att den gamla planen ersätts
med en ny detaljplan. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 48) Planens syfte kan vara anspråkslöst och enbart ange vilken användning som avses i planen. Syftet kan också
vara mer utförligt och tydligt ange motiv till planbestämmelserna. Ett exempel kan vara ett område som har begränsade byggrätter, vilket i syftet förklaras med
att kommunen vill säkerställa karaktären av fritidshusområde. Om kommunen då vill ändra planen för att utöka byggrätterna och möjliggöra permanentboende
måste kommunen överväga om det verkligen är förenligt med planens syfte. I ett sådant fall är det förmodligen mer lämpligt att ta fram en ny detaljplan, där
de nya förutsättningarna och syftena kan prövas.
Tydlighetskravet gäller
I plan- och bygglagen finns det ingen uttrycklig regel som begränsar möjligheterna att ändra en detaljplan. De krav på tydlighet som finns i lagen ska vara
tillräckliga för att hindra att planändringar leder till svåröverskådliga planer. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 47 En lång rad beslut om ändring av en plan kan leda
till att plansituationen blir svårgenomtränglig och oöverskådlig. Risken för missförstånd och förbiseenden får inte underskattas. Det finns därför anledning
till viss försiktighet när det gäller att ändra planer. Tydlighetskravet kan därför leda till att det vid behov av ytterligare ändringar bör övervägas att istället
ersätta planen genom att anta en ny. Samtidigt innebär en digitaliserad produktion av detaljplaner att en detaljplan kan ändras flera gånger så länge som
tydlighetskravet uppfylls. Under processen att ändra en detaljplan måste det vara tydligt för alla berörda vad det är som avses och hur ändringen skiljer
sig från den ursprungliga planen. När ändringen har vunnit laga kraft så är det planen i sin ändrade form som gäller. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 47-48)
Ta bort, justera eller lägga till planbestämmelser
Kommunen kan ändra planer genom att ta bort, justera eller lägga till planbestämmelser. Det går också att ändra en plan genom att upphäva en geografisk
del av den. Ibland kan det vara lämpligt att använda ändring för att ta bort eller justera planbestämmelser som inte längre anses nödvändiga eller relevanta.
Det kan till exempel handla om ett område där kommunen upprepade gånger medgett avvikelser mot en viss planbestämmelse vid bygglovhandläggning.
Kommunen kan då ändra planen genom att ta bort eller justera den aktuella planbestämmelsen så att planen bättre svarar mot behov och vad kommunen
anser är lämpligt i området. Lovhanteringen framöver blir då enklare. Däremot bör ändring inte användas för att legalisera avvikelser för byggnadsåtgärder
på enstaka fastigheter. Kommunen kan använda sig av ändring när det finns en plan där syftet fortfarande är aktuellt, men där justeringar av planen behövs
för att den ska bli mer användbar och funktionell. Äldre planer kan till exempel kompletteras genom att öka eller minska byggrätten eller lovplikten i befintlig
bebyggelse. Ändring kan även behövas för att föra in bestämmelser om skydd av kulturmiljöer eller bestämmelser för klimatanpassning, som till exempel
att införa källarförbud på grund av översvämningsrisk. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 48)
Ändra huvudmannaskap
Kommunen kan också använda ändring för att byta huvudmannaskap för allmänna platser. Ofta kan det vara aktuellt i områden som planlades som fritids-
husområden med enskilt huvudmannaskap men där det nu ställs andra krav på väghållning med mera på grund av alltfler permanentboende. I de fallen
kan det då vara aktuellt att ändra från enskilt till kommunalt huvudmannaskap för de allmänna platserna. Numera finns även möjlighet att ha delat huvud-
mannaskap för olika allmänna platserna inom en och samma plan. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 48)
Boverkets hemsida, länk: För vad kan en detaljplan ändras
