Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden

Varför har vi riksintressen?

Riksintressen gäller geografiska områden som har utpekats därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Områden kan vara av riksintresse för

både bevarande och exploatering men också för yrkesfiske och rennäringen. Riksintressen ska behandlas och redovisas i den kommunala översiktsplaneringen så

att det blir tydligt hur dessa förhåller sig till andra intressen men också för att avvägningar mellan oförenliga riksintressen ska kunna göras. Tanken är också att

riksintressena ska kunna bli föremål för diskussion och utveckling men även ifrågasättande och förändring.

 

Vad är ett riksintresse?

Begreppet riksintresse används om två olika typer av områden. Dels större områden som riksdagen beslutat om i 4 kap. miljöbalken dels områden som är riks-

intressen enligt 3 kap. miljöbalken och där den ansvariga nationella myndigheten har ett ansvar för att ange anspråk. Vilka områden det rör kan du finna på PBL

kunskapsbanken – tema riksintresse, länk hit hittar du i ”Relaterad information”.

 

Riksdagen har beslutat om riksintresseområden enligt 4 kap. miljöbalken

Riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken gäller större områden med stora natur- och kulturvärden och värden för friluftslivet. De omfattar delar av våra kuster, fjäll

och älvar. Dessa områden anges direkt i lagen. Eftersom områdena är grovt angivna i lagen kan en närmare avgränsning behöva göras i kommunens översiktsplan i

en dialog med länsstyrelsen. Kommunen har också möjligheter att utveckla värdebeskrivningen och på olika sätt ta tillvara de kvaliteter som finns i områdena.

 

Riksintressemyndigheterna redovisar vilka områden som de anser är av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken.

I hushållningsförordningen finns de 12 myndigheter angivna som har ansvar att göra sin bedömning av vilka områden som är av riksintresse för olika sektorer

enligt 3 kap. Miljöbalken: Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden

 

Tolv myndigheter bär ansvar. Illustration: Stina Envall /Boverket

 

De nationella myndigheternas beslut om riksintressen får ses som anspråk som processas vidare av länsstyrelserna som samlat företräder staten.

 

Den kommunala översiktsplanen spelar en nyckelroll

Kommunen ska i översiktsplanen tala om hur man avser att tillgodose riksintressena efter en dialog med länsstyrelsen. Länsstyrelsen lämnar underlag till

kommunens planeringsstrategi under andra halvan av tiden mellan två ordinarie val, eller när kommunen begär det. Det är först i översiktsplaneringen som

det går att få en tydlig bild av hur ett riksintresse harmonierar med andra riksintressen och den utveckling som kommunen önskar. Det är också först i den

kommunala översiktsplanen som en politisk bedömning normalt görs. Kommunen har stora möjligheter att förstärka de kvaliteter som finns i de utpekade

områdena och slå vakt om dessa i arbetet med kommunens utveckling. Kommunen har möjlighet att argumentera emot, ifrågasätta och säga sin mening om

anspråket. Det är kommunens uppfattning om riksintressena som framgår av översiktsplanen. Eftersom riksintressena är nationella intressen är det dock viktigt att

det blir tydligt om kommunen och staten i form av länsstyrelsen har olika uppfattningar. Om länsstyrelsen har en annan uppfattning än kommunen så framgår det

av granskningsyttrandet över översiktsplanen.

 

De nationella havsplanerna kommer att vara vägledande i havet

En nationell havsplanering har inletts av Havs- och vattenmyndigheten i vilken riksintressena tas om hand. Havsplaneringen börjar en sjömil ut i havet och

fortsätter utåt. Den omfattar även svensk ekonomisk zon ut till mittlinjen. När de tre havsplanerna är antagna av regeringen kommer dessa att vara vägledande för

riksintressenas tillämpning i olika beslut och för kommunernas havsplanering i större delen av territorialhavet. Se vidare under Kust- och havsplanering.

 

Du som medborgare kan påverka riksintressena via kommunens översiktsplanering

Som kommunmedborgare är det i den kommunala översiktsplaneringen, framförallt i samrådsskedet eller innan, som du har möjlighet att ge din syn på riks-

intressena i planeringen. Om du vill tränga djupare ner i frågan finns underlag från länsstyrelsen och ansvarig riksintressemyndighet.

 

Översiktsplanen har många intressen att ta hänsyn till. Illustration: Stina Envall /Boverket

 

När får riksintressena betydelse?

Att ett område är av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken eller har pekats ut som ett riksintresseanspråk enligt 3 kap. miljöbalken kan för framtiden påverka för-

utsättningarna för till exempel bygglov. Det är bara när någon vill ändra markanvändningen, på ett sätt som kräver ett rättsligt beslut, som ett riksintresse får

betydelse. Dessa rättsliga beslut fattas utifrån någon av de 12 lagar som ska tillämpa hushållningsbestämmelserna, till exempel beslut enligt plan- och bygglagen

och miljöbalken. Länkar till dessa 12 lagar hittar du i länklistan ”Lagar som har koppling till hushållningsbestämmelserna”. Det är också de beslutande myndig-

heterna, till exempel kommunerna och länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer, som vid prövningen av ett ärende måste bedöma om ett anspråk är ett riks-

intresse eller inte. Översiktsplanen tillsammans med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för dessa beslut. Om olika riksintressen påtagligt kan

skada varandra bedömer de också vilket riksintresse som ska ha företräde.

 

Miljöbalkens 3 och 4 kapitel har setts över

En offentlig utredning har sett över bestämmelserna som främst rör 3 kap. miljöbalken och dess tillämpning. Dess betänkande ”Planering och beslut för hållbar

utveckling – Miljöbalkens hushållningsbestämmelser”, SOU 2015:99, lämnades till regeringen i december 2015. Tidigare, i augusti 2014, lämnades delbetänkandet

”Bostadsförsörjning och riksintressen”, SOU 2014:59.

Utredningen föreslår att även 4 kap. 1-4§§ miljöbalken bör ses över när det gäller utformning och innehåll.

Utredningen har remissbehandlats och för närvarande pågår beredning av ärendet inom Regeringskansliet.

 

Uppdrag att se över kriterierna för och anspråken på områden av riksintresse

Regeringen har januari 2020 uppdragit Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket att tillsammans med

Boverket som samordnande myndighet göra en översyn av sina respektive anspråk på områden av riksintresse. Sammantaget ska översynen leda till en kraftig

minskning av såväl antalet anspråk på områden av riksintresse som dessa områdens samlade areella utbredning.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 september 2021.

 

Lagar som har koppling till hushållningsbestämmelserna. Länkarna leder till Sveriges riksdags webbplats.