Biblioteket   >  Bostadssektorn

Bostadssektorn

 

Det går inte att blunda för de problem som finns inom bostadssektorn 

 

Debatter pågår, många exprimment har genomförts och omfattande resurser har förbrukats men problemen kvarstår, till och med växer. Nya direktiv

införs i en allt intensivare takt, direktiv som kräver nya branschaktörer och en administrativ kostnadsspiral av stora mått har skapat, men tyvärr finns

det stora frågetecken kring de direktiv som införs: Authorities microbiological oriented approach creates confusion in Swedish buildings

 

Ett problem i sig som bör tas på största allvar är, att ju mer omfattande ett system är, desto svårbegripligare blir det och därmed är det svårare att hör-

samma. Med tanke på regelverkets storlek ökar också dess ihålighet. Exempelvis på några frågeställningar som bör få högre prioritet:

1. Finns brister i regelverket?

2. Varför denna prisstegring?

3. Varför sådan bostadsbrist?

4. Varför brister kvaliteten så ofta?

 

 

 

Vilka förutsättningar finns att bryta den negativa trend som pågår?

På många håll är situationen på bostadsmarknaden allvarlig och hur problem ska kunna lösas genom införandet av nya formella krav med diffusa nyttovärden

kan upplevas lite motsägelsefullt. De nya kraven innebär mer administration som kräver mer resurser, ett inslag som den ansträngda bostadssektorn knappast

behöver. Dessutom anpassar sig branschen, nya formella krav skapar nya branschaktörer som även de ska finansieras, se länk: Prisstegringen. Problematiken

åskådliggörs i boken ”Extra allt” att lagar är ganska enkla och billiga för politiker att instifta och för centralbyråkrater är regler ett naturligt forum att verka i.

Det blir fler lagar och på det blir det mer kontroll för att kontrollera att lagar åtföljs och nya kostnader uppstår. Kostnader för regelföljandet kan bli stora utan att

de märks i statsbudgeten och på organisationsnivå kan policyer och regler lätt tillgripas utan att någon uppenbar kostnad uppstår.

 

Indirekt blir det kostsamt

Lagar och regler är en viktig faktor bakom administrationens ständiga expansion. Effektivitetsförlusterna i en starkt regelstyrd verksamhet är ofta betydande

och byråkrati är dyrt, extrakostnader skapas som drabbar de boende. Det vill säga effekten blir det motsatta.

 

Mats Alvesson, professor Lunds universitet.

 

Från centralt håll meddelas i maj 2018 följande

Ett unikt beslut fattades i riksdagen. Sverige som ett av få länder i världen har antagit en ny samlad politik för det som kallas gestaltade livsmiljöer.

Begreppet gestaltad livsmiljö rymmer en ambition att skapa en helhetssyn på formandet av människans hela livsmiljö. Det handlar om att inse att

de som styr påverkar människors livskvalitet och förutsättningar i vardagen när de ”medvetet eller omedvetet” formar den fysiska miljön genom

planering, byggande och förvaltning.

 

 Länk Boverket: Gestaltad livsmiljö och PBL

 

GESTALTAD LIVSMILJÖ

ska vara ett begrepp som fokuserar på hur arkitektur, form och design kan bidra till att lösa samhällets utmaningar.

Det ska handla om allt från klimatförändringar, befolkningsökning och segregation till bostadsbrist, skillnader i hälsa och sociala klyftor. Det 

meddelas att politiken för gestaltad livsmiljö är nära sammanflätad med FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.

Länk rapport: Regionernas roll i gestaltad livsmiljö – Förstudie med fokus på regional utveckling.

Länk regeringskansliet: Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design och Regeringens proposition för gestaltad livsmiljö 2017/18:110

 

 

Kommentar

Med tanke på situationen inom bostadssektorn blir nog införandet av nya administrativa och resurskrävande regler, utan tydliga parametrar som

inriktas på en fungerande bostadsmiljö med bostäder som är tillgänglig för så många som möjligt, ett vågspel. Utgångspunkten bör vara att på vilket

sätt kan alla de som söker en trygg och bekväm bostad gynnas genom att nya administrativa och kostnadskrävande direktiv införs. Systemet är redan

komplicerat och ytterligare fokus på att på pappret formulera diffusa krav har visat sig att inte fungera något vidare i den praktiska verkligheten. Det

ska understrykas att bostadsmiljön i Sverige de senaste 100 åren har genomgått en omfattande standardhöjning. Denna bostadsstandard har skapats

genom gott samarbete mellan tidigare generationers aktörer, men de senaste åren har inneburit ett bakslag. Kort om den svenska bostadsstandardens

utveckling, se länk: Historik