Bibliotek >> Myndigheter

Myndigheter

Det var tidigare vanligt att dela upp de statliga myndigheterna i centrala, regionala och lokala myndigheter. Under de senaste decennierna har

emellertid utvecklingen gått mot att lokala och regionala förvaltningsmyndigheter går upp i en gemensam myndighet för hela landet. Exempel på

detta är Skatteverket och Polismyndigheten. Modellen med tre nivåer av statliga myndigheter har därför förlorat en stor del av sin betydelse.

Statskontoret har i rapporten Statsförvaltningens utveckling 1990–2005 delat upp de statliga förvaltningsmyndigheterna i fem olika grupper:

1. allmänna förvaltningsmyndigheter,

2. affärsverk,

3. universitet och

4. högskolor,

5. myndigheter som ingår i myndighetskoncerner samt myndigheter utan egen personal.

En statlig förvaltningsmyndighet lyder under regeringen om inte myndigheten enligt regeringsformen eller annan lag är myndighet under riksdagen.

Regeringen låter departementen i Regeringskansliet handlägga frågor och utgöra kontaktpunkter till myndigheterna uppdelat efter departementens

sakområden. Det förekommer undantagsvis att fler än ett departement är kontaktpunkt mot en viss myndighet. Myndigheten lyder dock under

regeringen och inte under Regeringskansliet eller något av departementen. År 2013 hade regeringen 336 myndigheter under sig. Av dessa sorterade

123 under Justitiedepartementet.

Mer om myndigheter se Wikipedia länk: Sveriges myndigheter

Exempel på förvaltningsmyndigheter

För fastighetsägare är det väl värt att ha kännedom om att det finns förvaltningsmyndigheter som påverkar samhällsbyggnadsprocessen både genom

att de bedriva forskningsverksamhet, samtidigt som de bedriver kommersiella projekt ute i näringslivet. Detta är en balansgång, inte minst med tanke

på jävsförhållanden. Några exempel på denna typ av myndigheter.

RISE

RISE har uppdrag att verka för en hållbar tillväxt i Sverige vilket ska ske genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse samt bidra till

en innovativ utveckling av samhället.

Historik

Den svenska institutssektorns rötter går tillbaka till förra sekelskiftet när många forskningsinstitut med inriktning på olika industriella branscher såg dagens ljus.

Från 1960-talet och ett tjugotal år framåt växte institutssektorn från en handfull forskningsinstitut till dryga 30 stycken. Företag och organisationer inom olika

industrigrenar och teknologiområden var delägare i sina institut, de flesta förvaltades i stiftelseform. Under 1990-talet blev det en forskningspolitisk ambition att

stärka utvecklingen av hela sektorn, bland annat genom att samla det statliga ägandet.

År 1997 bildade staten tillsammans med Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen, ägarbolaget IRECO Holding med syftet att samla och

förvalta statens ägande i industriforskningsinstituten. År 2002 lanserades den så kallade Fyrklövern där institut i besläktade branscher sammanfördes i fyra

koncerner. Dessa utvecklades till: Innventia, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swedish ICT och Swerea. År 2006, på uppdrag av regeringen, lyftes behovet

fram av en enad svensk institutssektor genom en utredning

En ny institutssektor – en analys av industriforskningsinstitutens villkor och framtid ur ett närings- och innovationspolitiskt perspektiv

Till en direktfil i pdf-format: En_analys_av_industriforskningsinstitutens_villkor_och_framtid

Denna utredning ska ha fått ett stort genomslag och ökade ägarnas krav på konsolidering.

År 2007 blev IRECO Holding helägt av staten och

År 2009 bytte IRECO Holding namn till RISE Research Institutes of Sweden Holding.

Samma år förvärvade RISE samtliga aktier i SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut).

RISE idag

Driver och stöder alla typer av innovationsprocesser, med 2 800 medarbetare, varav 30 procent disputerade forskare och omsatte år 2018 cirka 3 miljarder kronor.

Ägare och är partner i 60 procent av Sveriges samlade test- och demonstrationsmiljöer, i antal ett 100-tal som är öppna för företag och lärosäten. En stor del av

kunderna är små- och medelstora företag som står för ca 30 procent av omsättningen.

Länk till RISE hemsida

LANDSTING

genom de s.k. Arbets- och miljömedicinska enheterna som är en enhet inom landstingsvärden är de Arbets- och Miljömedicinska enheterna (AMM) som ska

arbeta för att minska arbets- och miljörelaterad ohälsa. Arbetet ska ske genom att identifiera och förebygga olika risker i arbets- och omgivningsmiljön och

i centrum står region Stockholm med Centrum för Arbets- och Miljömedicin (CMM)

AMM-enheterna finns på sju platser i landet där de arbetar med patientutredningar, kartlägger risker, sprider information, undervisar och bedriver forskning.

Region Stockholm: Institutet för miljömedicin (IMM) och Centrum för arbets- och miljömedicin

Gävleborg och Uppsala län: Arbets- och miljömedicin: Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet

Region Örebro: Arbets- och miljömedicin: Universitetssjukhuset i Örebro län

Region Väst: Arbets- och miljömedicin Göteborg

Region Östergötland och Småland: Arbets- och miljömedicin i Linköping

Region Syd: Arbets- och miljömedicin Syd

Region Nord: Arbets- och miljömedicin Region Västerbotten

IVL – Svenska miljöinstitutet

På IVL arbetar 300 personer och det grundades 1966 av staten och näringslivet gemensamt med syftet att bedriva forskning kring industrins luft- och

vattenvårdsfrågor. Själv meddelar IVL att de har Sveriges bredaste miljöprofil och att de förenar tillämpad forskning i nära samverkan med näringslivet

och det offentliga. IVL tar på sig konsultuppdrag och enligt egen uttalande vilar dess arbete på vetenskaplig grund, dess forskning präglas av tvärvetenskap

och systemtänkande samt det produceras en hel del utredningar från denna instans. Länk till IVLs hemsida

Dotterbolag till IVL

BASTA on line AB som ägs till 60 %

Syftet med företaget är att skapa ett system för att fasa ut farliga ämnen ur byggvaror.

EPD International AB är helägt dotterbolag

Bolaget driver och förvaltar ett system för verifiering och registrering av miljövarudeklarationer.

Hammarby Sjöstadsverk ägs tillsammans med KTH

Verket är en test- och pilotanläggning för teknik inom vattenrening med mål att få avloppsvatten att bli så rent så att det går att återanvända.

eBVD i Norden AB bildades tillsammans med Byggmaterialindustrierna

Uppgiften är att underlätta arbetet med att digitalisera byggprocessen för både tillverkare och byggherrar för at bidra till ett mer miljöanpassat byggande.

I Kina ägs sedan mer än tio år företaget SEC, Sino-Swedish Environmental Technology Development Center Ltd, tillsammans med forskningsinstitutet

Tianjin Academy of Environmental Sciences (TAES). 2014 etablerades det helägda dotterbolaget IVL Environmental Technologies i Beijing.

Länk till IVLs Kinaverksamhet

Myndigheters värdegrund

Kommunal nivå

Genom att tolka och tillämpa byggregler på kreativa sätt har kommuner lyckats skapa kommunala särkrav. Agerandet blir ett demokratiskt problem,

och gör det dyrare att bygga. Byggnaders tekniska egenskaper regleras i dag av plan- och bygglagen. Där framgår vilka krav som byggnaden behöver

ha in- och utvändigt. Kraven är dock inte specifikt utan generellt formulerade. Lagstiftarens tanke med detta var att främja innovation och skapa

möjligheter för kommuner att vara flexibla. Men vagheten i lagtexten har i stället för att lösa problem kommit att skapa problem. Eftersom det i lagen

saknas tydliga krav har kommunerna sett en möjlighet att ställa egna krav genom synnerligen speciella tolkningar.

Länk till artikel Timbro: Kommunpolitikerna som hittar på egna regler

Det är numera obligatoriskt för myndigheter att bedriva värdegrundsarbetet. Före år 2005 förekom detta i praktiken inte alls, så på kort tid har således

en ny genre vuxit fram. Myndigheter plöjer ner stora belopp och många timmars arbete på att ta fram ”sina egna värderingar”. Detta tar de sedermera

med sig ut i det svenska samhället och där får effekt i den svenska vardagen. I en rapport från Stockholm universitet meddelas, att ansvariga myndig-

hetspersoner framhåller; ”trots de exklusiva formgivningar som omger arbetet är insatserna för internt bruk och underlaget i det som meddelas kommer inifrån

verksamheten och är där förankrad hos alla”.

Hos exempelvis Socialstyrelsen består värdegrundstexter i typfallet av tre ord; sakliga, handlingskraftiga och trovärdiga. De tre orden signalerar att

värdegrunden inte är så viktig, orden har snarare en rituell funktion ”det är viktigt att de finns”. Vad de verkligen står för är av sekundär betydelse och

ska istället vara en funktion ”att initiera till samtal om verksamhet och vad en myndighet ska stå för”. Dessa uttryck är centrala vokabulär och kan nog anses

som ett representativt myndighetsurval och spontana frågeställningar som anses kunna dyka upp är:

1. Vad betyder värdegrunden i sig, i relation till det de möter hos medborgare?

2. Hur uppnås myndighetens mål?

Texter är grafiskt påkostade för att göra dem mer attraktiva så att så många som möjligt ska tacka ja till samtalsinbjudningar. Ord som lojalitet, respekt,

öppenhet, lyhördhet och tolerans är återkommande, dvs ord som uttrycker generella kvaliteter som ska signalera kunskap och kompetens. Mer ovanligt

är ord som har med den specifika myndighetens kärnverksamhet att göra.

Eftersom värdeorden är fristående och generella lämnar de mycket öppet för tolkning, det är också själva vitsen.

Genom de diskussioner som väcks hjälps de anställda åt att tänka och handla på ett visst sätt, när de möter allmänheten och när de samarbetar inom

myndigheten. Väldigt få anser att värdegrundens funktion är oklar eller att den ska hjälpa ledningen att styra verksamheten. I stället framhålls att

texterna framför allt är identitetsskapande och ett verktyg för att stärka gemenskapen. Tomma men tjusiga ord kan alltså också ha en mening.

Länk till artikel som inspirationen till ovanstående text hämtats från artikel i SVD: Också_tomma_ord_kan_ha en_mening

Expertis bör utgå från validerade metoder med vetenskapligt förankring,

dvs bygga på vetenskapligt bekräftade hypoteser och inte bara på det myndigheter anser vara lämpligt. ”All vetenskaplig data borde vara öppen, med

ett kritiskt tänkande och med en omprövande mental inställning vilket ska vara själva nyckeln till nya upptäckter”. Citatet är hämtat från fysikern och

kosmologiforskaren Stephen Hawking (1942–2018). Hawkings vilja att grundligt testa sina egna teser utgör en tänkvärd etisk kontrast mot de kategoriska

uttalanden som okritiskt tillåts förekomma i Sverige.

Länk till Hawkings vetenskapliga rapport från 1966: https://www.repository.cam.ac.uk/handle/1810/251038

De som visar prov på en vidare tankeförmåga, bemöttes med ett avfärdande från expertmyndigheter på ett sådant sätt som i en vidare studie framstår

som både vårdslöst och ovetenskapligt. Myndigheter försvarar sin restriktiva öppenhet med att de inte tycker det är bra att använda så kallade dynamiska

modeller innan man har mer kunskap. Agerandet, som bygger på teoretiska och hypotetiska scenarier utan täckning, försvaras med att vilja undvika en

öppen debatt som riskerar att skrämma upp folk. Det är en begriplig inställning från en myndighet, som har att exekvera en regerings fastslagna politik,

sådan den kommer till uttryck i ett regleringsbrev. Men det är inte en bra utgångspunkt för att skapa ett mer etiskt vetenskapligt agerande som det finns

stort behov av inom flera forskningsfält.