Vi erbjuder   >  Egenkontroll för fastighetsägare

Egenkontroll för fastighetsägare

Hur transparant är den process som styr vårt regelverk?

Vilka förutsättningar ges och hur är förståelse för de verkliga behov som finns i den lokala bostadsmiljön?

Hur bektas ekonomiska konsekvenser av de nya krav som införs?


Kostnadsutvecklingen inom bostadssektorn är och har varit intensiv. Hur går detta ihop med de svenska och de globala miljömålen?

 

Tydlig specificering ger möjlighet för konstruktiva insatser

Det är naturligtvis inte möjligt för en fastighetsägare att på egen hand att rätta till de eventuella brister som finns i regelverket. Men finns

kännedom i hur det fungerar finns också bättre förutsättningar att själv kunna styra över den egna miljön och verksamheten med avsikt

att bibehålla en hållbar bostasmiljö med hållbar ekonomi. Det vill säga, blir en lokal hörnsten för att vara med att bidra till det som det

svenska och globala miljömålen vill uppnå. Se Sveriges övergripande miljömål, länk: Regeringskansliet – Mål för miljö och klimat och

det globala miljömålet nr 11, se länk: Hållbara städer och samhällen.

 

 

Det ska understrykas att en egenkontroll inte ska vara något revulutionerande utan ett tydliggörande av befintlig verksamhet och om det i

någon fas eller i något moment finns behov till förbättringsåtgärder. De krav som myndigheter ställer och som ska uppfyllas är att

fastighetsägare kan redovisa att det finns rutiner inom följande:

1. Ansvarsfördelning.

2. Regelbundna kontroller.

3. Upptäcka problem eller avvikelser.

4. Hantera klagomål och felanmälan.

5. Vid klagomål meddela berörda hur problem ska hanteras.

6. Se till att nödvändiga åtgärder vidtas inom rimlig tid.

7. Kontrollera så att åtgärder fungerar och som ansvarig myndighet beskriver egenkontrollen: ” Egenkontroll är ett förebyggande arbete där

verksamhet ska planeras och att det finns en kontroll för att vid behov minska faktorer som påverkar hälsa och miljö. Egenkontrollen innehåller

fyra delmoment: 1) planera, 2) genomföra, 3) följa upp och 4) förbättra”

Från Naturvårdsverkets hemsida om egenkontroll

 

Egenkontrollen ska regelbundet uppdateras för identifiering av aktuell status. Vid behov genomförs praktiska analysinsatser i bostadsmiljön,

kombineras med information och utbildningsinsatser. Resultatet dokumenteras och med belysande resultat kan

kvaliteten på miljön i bostadsbestånd verifieras

miljöeffekt bostadsbestånd och verksamhet ger upphov till kan bekräftas

och inte minst

det ansvar som rimligen kan krävas av fastighetsägare fullföljs.

 

Ett centralt begrepp i egenkontroll är hållbarhet, men vad är innebörden med detta uttryck?

Grundläggande parameter för all verksamhet är en ekonomi i balans, finns inte det så blir också verksamheten ohållbar. En för stor ekonomisk

obalans gör att hela verksamheten riskeras, dvs hållbarheten blir helt raserad, så den ekonomiska parametern måste alltid ha hög prioritet. Detta

poängteras också i miljöbalken, se kapitel 2, §7. Mer om uttrycket hållbarhet, se definition i dokumentet: Hållbarhet.

 

Det finns en del frågetecken kring hur ekonomiska frågor hanteras inom området, se länk Prisstegringen. Därför är en förutsättning i vårt egenkontroll-

program att det finns ett skäligt behov för de åtgärder som fordras och att det finns kalkyler som bygger på mätbara och identifierbara parametrar. Till grund

för våra insatser använder vi beprövade metoder, se länk: Inventerar bostadsmiljöns fysiska status. Resultat analyseras, sammanställs samt dokumenteras

och ett anpassat formulär upprättas för att redovisa belysande parametrar i bostadsmiljön, se exemplet i figuren.

  Presentation: Deklarationsformulär 

 

Vi upprättar en handlingsplan

Arbetet genomförs i det tempo och efter de behov som passar verksamheten. De aktiviteter som ingår beskrivs under länk: Inventerar bostadsmiljöns

fysiska status. När handlingsplanen är upprättad ska den löpande hållas uppdaterad. Med detta finns en beskrivning över, på vilket sätt verksamheten

påverkar miljön och om det finns behov till förändringar. Många frågetecken finns kring bostadsmiljön som kan ge upphov till diskussioner. Resultat

från vår handlingsplan hjälper till att reda ut begreppen, värdefullt att kunna ha att tillgå både i interna och gentemot externa intressenter. Grunden

för en verksamhets egenkontroll finns i miljöbalken, kapitel 2: Hänsynsreglerna (rimlighetsavvägningen finns i §7) och kapitel 26, §§ 19 och 20. Bra att

känna till är att ytterligare regler finns i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. I denna förordning ställs det krav på dokumentation

av de rutiner som gäller kontroll av utrustning med syftet att förebygga olägenheter för människors hälsa.

Ytterligare vägledning om egenkontroll finns i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2001:2).

 

Ansvarsfrågan, det finns en del frågetecken

Det är värdefullt att fastighetsägare själv tar initiativet och tydligt beskriver hur en bra bostadsmiljö upprätthålls, dokumenterar detta och bekräftelse

finns att det ansvar som rimligen kan krävas också efterlevs. Ansvars- och begränsningsområden tydliggörs där insikt och förståelse byggs kring, för gemene

man begripliga och validerade mätmetoder som även redogör för syftet med de val som verksamheten gör. En egenkontroll är i grunden en del i de löpande

rutiner som redan finns. Åtgärder ska utgå från de verkliga behov som finns i bostadsmiljö och verksamhet. Genom den inventering vi genomför av de

formella kraven så blir hanteringen tydlig, logisk och ekonomiskt optimal, vilket också är det myndigheter understryker är grundtanken med en egenkontroll.

”Verksamhetsutövaren, dvs fastighetsägare ska, med hänsyn till hälsa och miljö, planera och ha kontroll över den verksamhet som de bedriver”. Mer om fastig-

hetsägares ansvar se länk: Fastighetsägande och lagen. Sammantaget ger en rätt genomförd egenkontroll förutsättningar för att resurshanteringen blir effektivare

och ger en bättre ekonomi, att fastighetsägare kan ta ett starkare initiativ, att obehagliga överraskningar kan undvikas och att harmonin i boendet ökar

 

Det krävs av fastighetsägare att de bedriver en kontinuerlig egenkontroll och det är miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen som i sin tillsyn avgör

om en specifik rutin är godtagbar, länk: Folkhälsomyndigheten, om fastighetsägarens egenkontroll. Myndigheter menar att bygg- och fastighetssektorn i Sverige

är ansvarig för stora miljöproblem som medför utsläpp av växthusgaser på cirka 18 miljoner ton (år 2017), se Boverkets länk: Utsläpp av växthusgaser från

bygg- och fastighetssektorn. Dessutom ska byggskador och slöseri kosta samhället omkring 100 miljarder kronor varje år, Boverkets länk: Uppföljning, så

stoppar vi miljardförluster från byggskador och slöseri, en länk som är borttagen. Med hänvisning till dessa miljöproblem åläggs fastighetsägare kostsamma

åtgärder som i slutändan drabbar en redan mycket hög boendekostnadsnivå. Vad finnas för referensunderlag i de siffror som presenteras?

 

Vid en direkt kontakt med myndigheten hänvisar de till rapporten: Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn, se vår dialog med

diarieärende 6842_2020. Det som där presenteras bygger endast på en sammanställning hur olika parter uppfattar problemet och således saknar

underlaget stringens, det vill säga underlaget saknar logiskt validerade studier. Därför värdefullt för fastighetsägare och för de boende att det

vid behov genomför logiskt validerade studier som säkerställer att de krav som ställs stämmer överens med förhållandet i den lokala bostadsmiljön

och de behov som där finns. I detta är en rätt genomförd egenkontroll ett värdefullt instrument.


Bl.a. följande länkar ett viktigt underlag till vårt egenkontrollkoncept:

Folkhälsomyndigheten: Fastighetsägares egenkontroll

Naturvårdsverket: Sveriges miljömål, Det svenska miljömålssystemet, Etappmål, Miljökvalitetsmål nr 15 och Vägledning

Naturvårdsverkets två handböcker, Egenkontroll 2001:3 och Operativ tillsyn 2001:4, som innehåller fördjupad vägledning om egenkontroll.

Riksdagen: Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (FVE)  och Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet ”God byggd miljö”

 

Välkommen att kontakta mig

Tekn L  Thomas Alsmo

0708 – 50 49 53

E-post: thomas@byggombud.se eller info@byggombud.se