Bibliotek  >>   Bostadssektorn  >>  Brister i inomhusmiljön

Brister i inomhusmiljön

För människors välbefinnande och för en hållbar bostadsmiljö

nödvändigt med ett tänkande som inkluderar alla de parametrar som påverkar miljö och hälsa. Det ska inte finnas någon tveksamhet om byggnaders

tekniska status, dvs att de inte kontaminerar inomhusmiljön så hälsobesvär uppstår. Det är många faktorer som påverkar både bostadsmiljö och hälsa,

därför fordras även en logisk ansvarsfördelning vad gäller källan till miljöbelastningar. Tyvärr finns det en del frågetecken i hur detta fungerar.

Det ställs långtgående krav på fastighetsägare som innebär att viktiga faktorer förbises

För att tydligare kunna beskriva situationen genomför vi studier i det svenska bostadsbeståndet och dessa insatser är en viktig del i vår forskningsverksamhet.

Genom mätningar, enkäter och fysiska insatser, kan en kvalitativ värdering av innemiljön genomföras. Värdefulla parametrar att ha kontroll över i byggnader

är a) hur miljön upplevs, b) klimat och c) luftkvalitet. För relevanta uppgifter beträffande hälsa och inomhusmiljö är det nödvändigt att identifiera de verkliga

källor till problem som finns, vilket tyvärr inte är en självklarhet. När utredningar genomförs ska resultat som presenteras vara begripliga för gemene man och

bygga på validerade referensnivåer som värderar vad som är normalt respektive onormalt.

Hur miljö och klimatet inomhus upplevs är i mycket subjektivt

men det finns en osäkerhet hur byggnader i sig påverkar hälsan. Resultatet som redovisas i diagrammet nedan är inte statistiskt belagt men med över 1 200

respondenter ger det en bild över hur innemiljön i Sverige upplevs.

 Ref. Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings

Enkät genomförd till 1 237 respondenter, personal i svenska skolor och på kontor, fördelat över hela landet. 

Resultatet i diagrammet ovan visar att det finns en del allvarliga  frågeställningar kring miljön i byggnader. Resultatet visar att ungefär hälften av respondenterna

i studien är oroliga för att drabbas av hälsobesvär bara genom att vistas i en byggnad med svensk standard. För att erhålla en bättre bild kring detta förhållande

genomfördes en djupare studie i en av skolorna. Byggnaden och innemiljön analyserades med validerade metoder och därefter genomfördes en informationsinsats

kring miljön i byggnaden och vad som påverkar och belastar olika innemiljöer. Därefter genomfördes en ny enkätinsats, med frågeställningen:

• Känner Du oro för att i framtiden drabbas av hälsobesvär genom att vistas i denna byggnad?

Resultatet presenteras i diagrammet nedan.

 Ref. Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings 

Enkätmätningen omfattar 39 respondenter i en skolbyggnad och genomfördes vid två olika tillfällen, före och efter en informationsinsats kring ämnet till respondenterna.

Beträffande temperatur har uppfattningar varierat genom åren. I mitten av 1900-talet gällde 18 °C som normal rumstemperatur och ännu tidigare, när husen

värmdes med kaminer och kakelugnar, ansågs 15 °C som normalt. Idag gäller 20 – 24 ˚C och för att inomhusklimat ska upplevas behagligt bör även följande

faktorer beaktas;

a. temperaturskillnader i ett rum,

b. luftens hastighet, drag och förekomsten av kalldrag,

c. luftens fuktighet, som vid olika nivåer påverkar hälsa och upplevelse.

Inom temperaturens område finns olika uttryck som i vardagen inte alltid är helt lätt att tyda, exempelvis värmeflöde, som är den naturliga luftrörelse som sker

från en högre till en lägre temperatur. Vid lika temperatur råder termisk jämvikt  (termodynamikens nollte huvudsats).

Den relativa luftfuktigheten (RH)

Den relativa luftfuktigheten förkortas ofta med den engelska beteckningen RH (Relative Humidity) och mäts i procent (%). RH-nivån är en hälsofaktor i innemiljön

genom påverkan av ett flertal parametrar i luften som har effekt på människors hälsa. Som framgår av diagrammet nedan finns en optimal zon, RH mellan 40 och

60 %. Smittsamma sjukdomar sprids med luftburna patogener och exempelvis om luftfuktigheten höjs, från mycket låg nivå till att nå över 40 % så minskar både

förekomsten av luftvägsinfektioner och svårighetsgraden av allergiska och astmatiska reaktioner.

Ref: Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings

Diagrammet visas hur olika fuktnivåer i luften påverkar människors hälsa; allergi, astma och luftvägsinfektioner samt i luften förekommande svampsporer, bakterier och virus. 

Hur påverkas människors av att under längre perioder vistas i miljöer med låg RH?

Med tanke på människors hälsa bör det observeras hur stor del av året som den relativa luftfuktigheten understiger 40 %. Förekomsten av luftvägsinfektioner

ökar på vintern när människor utsätts för längre perioder med låg RH inomhus. Genom att höja nivån från låg till mellannivå uppnås en minskning av influensa-

epidemier. Det kan konstateras att den torra luften är ett problem i den svenska bostadsmiljön och därför nödvändigt att beakta denna hälsoaspekt, se diagrammet

nedan.

Ref: Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings

Grafen i diagrammet redovisar resultat som bygger på ett flertal mätstudier som vi genomfört i ett det svenska fastighetsbeståndet under perioden september 2016 – juli 2019. 

Luftföroreningar, gasformiga

Ett område som ofta misstolkas, vilket har ställt till förtret i många bostadsmiljöer. Dessa föroreningar är i normalfallet låga inomhus, i jämförbar nivå med

uteluften kring byggnaden och betydligt lägre än de riktlinjer Arbetsmiljöverket kräver, se Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden. Problem uppstår när

olika typer av processer bedrivs i byggnader, det vill säga den verksamhet som bedrivs styr nivån på föroreningar.

Luftföroreningar, partikulära

I de minsta fraktionerna, mindre än 1,0 mikrometer (µm), är partikulära luftföroreningar i normalfallet högre ute än inomhus , för att i växande skala bli fler

inomhus än ute i de större fraktionerna. Källan till partikulära föroreningar inomhus, beträffande de mindre fraktionerna är utomhusluften och för de större

fraktionerna finns källan vanligtvis inomhus. I en studie genomförde vi mätningar i 40 skolor, geografiskt fördelat över alla Sveriges klimatzoner och i

diagrammet nedan redovisar det röda sträcket luftmiljöns kvalitet, dvs genomsnittsvärdet för mängden partikulära föroreningar som finns i luften, partikel-

storleken 0,5 – 10,0 µm. Åtgärder genomfördes med målsättning att förbättra luftkvaliteten och genom tämligen enkla insatser i verksamheten så uppnåddes

påtagliga förbättringar i luftkvalitet, den gröna fasta linjen i diagrammet och problemet var städbarheten. Som tidigare nämnts är uteluften nivågivande för

kvaliteten inomhus och den gröna streckade linje visar nivån på uteluften.

 Ref: Indoor environment 

Partiklar större än 5,0 µm, en källa till smittspridning

Från det resultat som redovisas i ovanstående diagram studeras partiklarna större än 5,0 µm separat i nedanstående diagram. Denna fraktion är i luft transportör

av bl.a. bakterier, virus och alargener och en orsak till smittspridning.

 Ref. The Link between the User´s Health and Deficiencies in the Physical Indoor Environment

Som framgår av resultatet i diagrammet förbättrades luftkvaliteten avsevärd genom de åtgärder som vidtogs beträffande städbarheten.

Hur agerar myndigheter?

Fakta, enligt myndigheten

1,4 miljoner svenskar (ca 20 procent) av befolkningen upplever att de har hälsoproblem som de kopplar till innemiljön. Lika många anger att de bor

i bostäder med synliga fuktskador, synligt mögel eller mögellukt. Länk: Fuktskador och mögel ett stort problem i inomhusmiljön

Folkhälsomyndigheten (FHM) följer denna miljörelaterade ohälsa genom en nationell miljöhälsoenkät som genomförs vart fjärde år. Resultaten

publiceras i miljöhälsorapporter, den senaste utkom år 2017 och på detta sätt undersöks hur olika miljöfaktorer i bl.a. inomhusmiljön påverkar hälsan.

Data från miljöhälsoenkäterna används som indikatorer för att följa upp de nationella miljömålen, som en del i Sveriges internationella rapportering

av miljöhälsa till WHO och Europeiska miljöbyrån (EEA) samt inom Agenda 2030. Resultaten används även av kommuner vid prioritering av arbetet

med miljö- och hälsoskydd, i samhällsplaneringen och av län för att beskriva den regionala situationen i jämförelse med den nationella.

 Länk, rapporten i sin helhet: Miljöhälsorapport 2017

FHM understryker det ansvar som åligger fastighetsägare

beträffande de brister som FHM anser finns i inomhusmiljön, en byggnadsrelaterad ohälsa, vilket anses leda till hälsobesvär såsom slemhinne- och

luftvägssymtom, astma, hudsymtom, trötthet och huvudvärk. Har en privatperson problem i sin lägenhet med fukt, mögel, dålig luft, låg eller hög

temperatur eller annat som påverkar hälsan negativt meddelar FHM att de boende i första hand ska ta kontakt med sin hyresvärd eller bostadsrätts-

förening. Om detta inte hjälper kan kommunens miljö- och hälsoskyddskontor kontaktas. Se länk FHM: Tillsynsvägledning hälsoskydd

Det ska understrykas att använda enkätmetoden på detta sätt inom ett område som inte har en epidemiologisk grund så måste resultat hanteras därefter, i detta finns

stora frågetecken från myndigheten som fastighetsägare i varje individuellt fall bör granska.

En ny Miljöhälsorapport gavs ut februari 2021, länk: Det som berör inomhusmiljö samt länk: Rapporten i sin helhet

Regeringen gav under 2017 Boverket i uppdrag att kartlägga omfattningen av fel, brister och skador i byggsektorn

Boverket kom fram till att byggskador och slöseri kostar omkring 100 miljarder varje år och undrar hur vi tillsammans kan göra för att öka nytänk-

ande, kvalitet och resurseffektivitet i byggsektorn? En av de viktigaste orsakerna som utpekades av branschens aktörer, meddelar Boverket, är brist

på motivation och engagemang. Länk till Boverkets hemsida i ärendet: Uppföljning – Så stoppar vi miljardförluster från byggskador och slöseri!

Flera statliga utredningar och genomförda forskningsprojekt har under de senaste tjugo åren påtalat att det finns betydande fel, brister och skador i

byggsektorn. Tillgången till nationell statistik är begränsad. Därför har Boverkets kartläggning utgjorts av samtal och djupintervjuer med branschens

aktörer som har verifierats genom en enkätundersökning. Denna kartläggning är ett försök att ge en bild och en saklig beskrivning av de fel, brister

och skador som finns inom byggsektorn.

I uppdraget ingår även att försöka göra en bedömning av de fastighets- och samhällsekonomiska konsekvenserna.

De kostnadsuppskattningar som Boverket gör bygger på tidigare studier samt till viss del på svar från enkätundersökningen. Det finns med all säker-

het ett stort mörkertal i denna undersökning, liksom i andra undersökningar och därför anser sig Boverket att de varit sig försiktiga i sin bedömning

av de sammanlagda kostnaderna för fel, brister och skador. Boverket har använt en kombination av olika metoder för att genomföra kartläggningen;

a) cirka 35 samtal och 17 djupintervjuer med aktörer i byggsektorn,

b) en enkätundersökning med 822 svar och

c) en insamling av tillgänglig statistik.

Boverket meddelar att de även har gått igenom andra undersökningar av fel, brister och skador samt litteratur inom området. Länk Boverkets

rapport: Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn

KOMMENTAR

När problem av denna typ uppstår viktigt att vara tydlig med arbetssätt och språkbruk samt mätmetodik, länk: Fastighetsägande och lagen

Hur agerar centralorganisationer?

Hur centralorganisationer agerar och påverkar branschen och nedan ges en beskrivning på vad några av dem delger gällande fastighetsägares ansvar och

brister i inomhusmiljön.

Sabo

En fastighetsägare svarar inte bara för sin fastighets tekniska standard och säkerhet utan har även ett långtgående ansvar för hälsan och säkerheten hos

de som bor, arbetar och vistas i och omkring fastigheten. Fastighetsägaren har dessutom ett nästan lika långtgående ansvar för att han eller hon själv

kontrollerar att gällande bestämmelser följs – så kallad egenkontroll.

HSB

Att äga och företräda en fastighet innebär ett stort ansvar. Som styrelsemedlem i en bostadsrättsförening är du en fastighetsägare och har inte bara ansvar

för byggnaden och dess tekniska funktioner utan också ett indirekt ansvar för de boendes hälsa och säkerhet. Detta regleras av Miljöbalken och innebär att

du som fastighetsägare ansvarar för att gällande lagar följs – en så kallad egenkontroll.

Riksbyggen

Riksbyggen meddelar att hållbart för dem är både stort och litet, och det stora helhetsperspektivet är en förutsättning för att kunna göra rätt i det lilla.

Det som gör livet mer hållbart i hemmet, på jobbet och i framtiden. Med hållbara boenden menas ett boende som tillgodoser människors behov samtidigt

som planetens gränser respekteras. För att leva upp till det måste de agera hållbart utifrån ambitioner för alla delar av sin verksamhet. När Riksbyggen

bygger, utvecklar och förvaltar bostäder och arbetsplatser skapas lösningar för social gemenskap, långsiktigt hållbar ekonomi och minskad miljöpåverkan.

Detta görs genom att bygga trygga och gröna närmiljöer och bygga och förvalta på ett ekonomiskt hållbart sätt, för hela samhället, för planeten och för

alla boende och kunder. Därför säger Riksbyggen att hållbart inte bara är ett mål, utan också ett medel för att nå dit de vill. Men som företag i bygg- och

fastighetsbranschen är det svårt att verka idag utan att göra avtryck på planeten. Och det är inte hållbart i längden. Därför är målet att allt som de gör ska

vara klimatneutralt och hållbart för hela livet, där ordet hållbarhet omfattar både miljö, sociala och ekonomiska aspekter. När hållbarhetsarbetet beskrivs

utgår de från fyra områden som speglar dess verksamhet: bygga, förvalta, återutveckla och det de själva kan göra i det dagliga arbete.

Fastighetsägarna Sverige

Att äga och förvalta en fastighet innebär ett stort ansvar. Fastighetsägaren har inte bara ansvar för byggnaden och dess tekniska funktioner utan

fastighetsägaren har också ett indirekt ansvar för boendes hälsa och säkerhet. Allt detta regleras av Miljöbalken och det innebär att fastighetsägaren

ansvarar för att gällande lagar följs – en så kallad egenkontroll. Mer konkret menar Fastighetsägarna att egenkontroll är ett förebyggande arbete där du

som fastighetsägare fortlöpande planerar och kontrol­lerar din verksamhet för att motverka och förebygga hälsoproblem hos dina boende eller skador på

mil­jön. Egenkontroll är ett ständigt pågående arbete som noga ska planeras, genomföras, följas upp och konti­nuerligt förbättras.

Kommentar

Det som beskrivs ovan kanske inte är helt lätt att använda för att med validerade metoder kunna definiera och med begripliga parametrar redovisa vad en bra

och hållbar bostadsmiljö innebär. En viktig fråga är ansvarsfördelning och att hjälpa till med att bringa bättre klarhet i detta, vilket för fastighetsägare nog även

centralorganisationer bör anse är angeläget. Men i detta finns inget konkret att hämta, ett problem som även med tanke på att värna för en hållbar bostadsmiljö

bör vara angeläget. Det kan även skönjas att brister finns kring det som står i miljöbalken.