Biblioteket  >>  Så planeras Sverige  >>  Kommunal planering >>  Detaljplanering

Detaljsplanering

 

Kommuner får reglera användningen av mark- och vattenområden och bebyggelse i detaljplaner och områdesbestämmelser.

Inom en kommun kan användningen av mark- och vattenområden samt bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller områdesbestäm-

melser. Både detaljplaner och områdesbestämmelser får rättsverkan. Den bedömning som görs i en detaljplan ger ramarna för prövningen av framtida

bygglovsärenden. Därmed blir lovhanteringen enklare. Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap. 1 §.

 

Detaljplaneprocessen

Planläggning med detaljplan syftar till att mark och vattenområden används till de ändamål området är mest lämpat för. Lämpligheten bedöms med hänsyn

till beskaffenhet, läge och behov. När kommunen tar fram en detaljplan görs det enligt en väl definierad process med syfte att säkra insyn för berörda, få fram

ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att förankra förslaget. Vid framtagande av en detaljplan kan kommunen välja mellan standard-, utökat- eller

samordnat förfarande. Under vissa förutsättningar är det möjligt att tillämpa ett begränsat förfarande som endast innehåller ett kommunikationssteg.

Kommuner bör handlägga ett förslag till detaljplan med standardförfarandet, om det är möjligt. (jfr prop. 2013/14:126, sid. 74) Valet av förfarande

utgår från förutsättningarna i det enskilda ärendet, och regleras av plan- och bygglagens femte kapitel. Boverkets vägledning om detaljplaneprocessen

på PBL kunskapsbanken gäller för förslag till detaljplaner som kommunen fattat beslut om att påbörja efter den 1 januari 2015.

Se Boverkets hemsida, länk: Detaljplaneprocessen

 

Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för bland annat bebyggelse. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt

och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa, Plan-

och bygglag (2010:900) 4 kap. 2, 5 §§. Under arbetet med detaljplanen tar kommunen ställning till allmänna intressen enligt andra kapitlet plan- och bygglagen

samt till hushållningsbestämmelserna i tredje och fjärde kapitlen miljöbalken. Observera att de krav som inte har prövats i detaljplanen och som gäller

allmänna intressen tas upp i bygglovsprövningen.

 

Detaljplanen medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild angiven genomförandetid, som är minst 5 och högst 15 år. Efter att

genomförandetiden gått ut fortsätter planen att gälla på samma sätt som innan med den skillnaden att planen då kan ersättas, ändras eller upphävas utan att

berörda kan ställa ersättningsanspråk för förlorade rättigheter, Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap. 21 §. Detaljplanen reglerar rättigheter och skyldigheter,

inte bara mellan markägarna och samhället utan också markägarna emellan.

 

Planen är bindande vid prövning av lov. Varje detaljplan anger en eller flera huvudmän för allmänna platser. Utgångspunkten är att kommunen ska vara

huvudman för allmän plats, men även enskilda fastighetsägare, eller samfällighetsföreningar kan vara huvudman om det finns särskilda skäl till det. Om

kommunen är huvudman medför planen en rätt och ”även en skyldighet” att lösa in mark som är avsedd för allmänna platser. Kommunalt huvudmannaskap

medför en skyldighet att ställa i ordning och underhålla dessa allmänna platser i den takt planen tas i anspråk, Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap. 21 §, 6 kap. 14 §.

 

Boverkets hemsida, länk: Detaljplanering

Boverkets hemsida, länk: Detaljplanekravet