Bibliotek >> Bostadssektorn >> Vad som kostar
Vad som kostar
Kanske dags att se över vad det är som verkligen kostar?
Det ställs höga krav på produktion, standard och regelbundet kommer nya kostnadskrävande krav, krav som det redan finns gott om.
Nya funktioner, det kostar
och branschen har tillförts en rad nya funktioner de senaste åren:
Certifierade sakkunniga enligt Plan- och bygglagen finns numera inom följande områden:
Sakkunniga brand (SAK)
Sakkunniga funktionskontrollanter (OVK)
Sakkunniga kulturvärden (KUL)
Energiexpert (CEX)
Sakkunnig tillgänglighet (TIL)
Kontrollansvarig (KA)
Kanske inte så konstigt att BPI har stigit så kraftigt. Källa: SCB
Mer finns på förslag som genererar ytterligare kostnader
Behörighet B – projektering av betongkonstruktioner.
Behörighet T – projektering av träkonstruktioner.
Behörighet S – projektering av stålkonstruktioner.
Behörighet G – projektering av geoteknik.
Behörighet E – utförande av betongkonstruktioner.
Behörighet R – utförande av träkonstruktioner.
Behörighet I – utförande av stålkonstruktioner.
Behörighet O – utförande av geoteknik.
Behörighet F – på fuktsäkerhet.
Behörighet L – på skydd mot buller.
I Riksrevisionens projekt, Administrationen i statliga myndigheter, RiR 2021:3 (mars 2021)
granskades den statliga administrationens utveckling. Resultatet visar att under det senaste decenniet har antalet anställda i de granskade myndigheterna ökat
med 12 %. Det är inte statens kärnverksamheter, polis, militär, rättsväsende o.s.v., det vill säga de unika uppdragen primärt riktade mot medborgarna, som
personalstyrkan ökade. Däremot har cheferna blivit fler, liksom myndigheterna som arbetar med administration riktad till regering och andra myndigheter.
Länk till Riksrevisionens rapport, Administrationen_i_statliga_myndigheter (RiR 2021:3)
Trots regeringens tillitsreform, enligt finansdepartementet ”ett led i regeringens arbete för att skapa mer effektiva offentliga verksamheter samt att ge större nytta
för medborgarna” är istället utfallet en ökad byråkrati och minskad transparens. Snarare gäller Parkinsons lag ”En arbetsuppgift kommer att utvidga sig så att
den fyller den tid som är tillgänglig för att utföra den”. Länk artikel: P J_Ander Linder: Följ_Parkinsons_svenska lag
C. Northcote Parkinson (1909 – 1993), brittisk historiker och författare som har skrivit en serie ironiska studier över det moderna samhället
Fastighetsägare följer direktiv
som innebär att omfattande resurser läggs på att nå upp till olika formella krav. Men det finns grundproblem i bostadsbranschen som skapar osäkerhet
och frågetecken finns om de styrande har kontroll på det som sker? Hanteringen av den svenska ekonomin sätter sina spår, räntan är låg vilket utnyttjas och den
prisstegringen som sker drabbar hushållen från flera håll.
En styrmöjlighet som finns för att reglera prisökningen är räntan. Traditionellt används räntan under högkonjunktur för att begränsa prisökningar och höjda
räntor hjälper till att hålla prisstegringen i schakt. Det senaste decenniet har präglats av en kraftfull högkonjunktur, då borde också räntorna vara högre för
att dämpa en prisuppgång. Men tvärt om, så har inte skett, utan istället har en räntesänkning av sällan skådad art genomförts, med effekten att priset på
bostäder ökat kraftigt.
(källa: SCB)
Låneutrymme med en kapitalkostnad på 150 000 kr/år
I diagrammet nedan framgår hur stort låneutrymme är vid olika räntesatser, exklusive amortering och räntebidrag.
Utvecklingen talar för sig själv och det kan konstateras att räntesänkningen som genomförts är en bidragande orsak till den kostnadsspiral som drabbat boendet.
