Bibliotek  >>  Så planeras Sverige  >>  Kommunal planering  >>  Översiktsplan

Översiktsplan

Utdrag från länk på Boverkets hemsida: Översiktsplan

 

I översiktsplaneringen ska allmänna intressen främjas, tas hänsyn till och där ges en samlad information om hur detta avses att tillgodoses.

Allmänna intressen är samhällets gemensamma intressen som ska beaktas och tillgodoses i all planläggning. Mark- och vattenområden ska användas för det eller

de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt

medför en långsiktigt god hushållning. Enskilda intressen bör inte få hindra en utveckling som bedöms vara betydelsefull. (Jfr. prop. 1985/86:1 s. 112)

 

Översiktsplanens uppgift är att ge en samlad information om hur kommunfullmäktige anser att bestämmelserna om allmänna intressen ska tillgodoses i

kommunen. Det innebär att avvägningar måste göras mellan intressen. Kommunen avgör utifrån sina förutsättningar och behov vilka allmänna intressen som

är relevanta för kommunens fysiska planering. På Boverkets hemsida ges exempel på hur de allmänna intressena kan hanteras i översiktsplaneringen,

Se följande länkar

Hänsyn till olika värden

Struktur och utformning

Livsmiljö

God hushållning

Ekonomi och konkurrens

Bostäder

Översiktsplanering vid kust och hav

Miljökvalitetsnormer

Sidorna är indelade enligt hur de allmänna intressena uttrycks i 2 kap 3 § PBL.

 

Hållbar utveckling genom fysisk planering

I fysisk planering är den rumsliga strukturen utgångspunkten för vad som kan hanteras i förhållande till de tre hållbarhetsdimensionerna. Beroende på hur mark-

och vattenområden används och hur olika funktioner relateras till varandra rumsligt skapas olika utgångspunkter för de sociala, ekologiska och ekonomiska

aspekterna. Den fysiska planeringen blir därigenom ett kraftfullt instrument i arbetet med hållbar utveckling. Översiktsplanering har en central roll i arbetet

mot ett mer hållbart samhälle. I avvägningen mellan olika allmänna intressen bör den mest miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara utvecklingen vara

styrande. Miljöbedömningen är ett viktigt verktyg i den processen. Här kan du läsa mer om processen för översiktsplanering och miljöbedömning. På Boverkets

hemsida finns mer att läsa om olika förhållningssätt till hållbar utveckling i den fysiska planeringen och vilka ramar som plan- och bygglagen (PBL) ger för att

arbeta med hållbar fysisk planering.

Förhållningssätt

Begreppet hållbar utveckling

Hållbar utveckling PBL

Sverige 2025

Hållbar utveckling i ÖP

 

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Den ska spegla den politiska majoritetens uppfattning och beslutas av kommunfullmäktige. Översiktsplanen är inte bindande men ska ge vägledning för beslut

om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Översiktsplanens roll

Översiktsplanen har en central roll i kommunernas arbete att formulera strategier för en långsiktigt hållbar utveckling. En översiktsplan ska

ange såväl en långsiktig och övergripande utvecklingsstrategi som grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden. Översiktsplanen ska

visa hur kommunen tänker ta hänsyn till allmänna intressen samt hur riksintressen ska tillgodoses och hur miljökvalitetsnormer ska följas. Planen ska också ge

vägledning för hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Mer om planens funktion och innehåll finns att läsa på sidorna Översiktsplanens

nytta och funktion och Översiktsplanens innehåll. / Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 1, 2 §§

Översiktsplanens utformning och delar

En översiktsplan ska kunna förstås och användas av många olika aktörer, både av professionella användare och

av privatpersoner. Kommunens ställningstaganden ska tydligt framgå av planen för att underlätta tillämpningen av planen och öka förståelsen för kommunens

bedömningar.I översiktsplanen ska kommunen redovisa planens väsentliga konsekvenser. Planen får för en viss del av kommunen redovisas med en annan

detaljeringsgrad än för kommunen i övrigt, trots att det inte är fråga om en ändring av översiktsplanen. / Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 6, 6 a §§

 

Det är viktigt att översiktsplanen är begriplig och överskådlig och att det går att skilja på vad som är ställningstaganden och vad som är planeringsunderlag.

En genomtänkt utformning ökar förståelsen och läsbarheten av planen.

Planeringsunderlagen stödjer ställningstaganden i översiktsplanen, men är inte en del av planen. Illustration: Boverket

 

Om planen innehåller det lagen kräver och dess innebörd och konsekvenser tydligt går att utläsa har kommunen friheten att utforma sin översiktsplan

utifrån de behov kommunen har. Det är dock viktigt att sträva efter att förenkla översiktsplanen och tydligt skilja på själva planen och underlaget till den

för att översiktsplanen inte ska upplevas som alltför omfattande och överlastad med information och redovisningsdokument. Annars finns det risk för att planen

blir otydlig för politiker, allmänhet och de myndigheter som ska använda planen. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 177) Översiktsplanen behöver bestå av flera delar

för att vara tydlig för användare av planen och översiktsplanens delar är planbeskrivning, plankarta och länsstyrelsens granskningsyttrande, se illustration nedan.

I förvaltningsbeslutet vid antagandet av en översiktsplan ingår även; samrådsredogörelse, särskilt utlåtande samt protokollsutdraget med beslutet om antagandet.

Modellen illustrerar de delar som ett förvaltningsbeslut om översiktsplan ska innehålla. Illustration: Boverket

 

Planbeskrivningen innehåller de strategiska övervägandena för generella och kommunövergripande frågor tillsammans med de innehållskrav som finns för

översiktsplanen. I Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. §§ 4 och 5  finns mer att läsa om innehållet i en översiktsplan. I översiktsplanen ska kommunen

redovisa grunddragen om den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Redovisningen ska ske på en karta. Det hindrar

dock inte att redovisningen kan delas upp på flera kartor. (jfr prop. 2019/20:52 sid. 78) / Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 §

 

Boverket har tagit fram en modell för hur plankartan kan utformas. Modellen uppfyller de krav som ställs i plan-och bygglagen och är inledningsvis frivillig att

använda som stöd i översiktsplaneringen. Det kommer att bli nödvändigt att utgå ifrån en gemensam modell när kravet införs i plan- och bygglagen (PBL) med

tillämpningsföreskrifter att informationen i översiktsplaner och regionplaner måste kunna behandlas digitalt. Detsamma gäller för att i framtiden kunna

hantera informationen i en gemensam nationell plattform för geodata.  Här finns mer att läsa om Boverkets ÖP-modell 2.1.

Fler länkar i ämnet på Boverkets hemsida.

Nytta och funktion

Innehåll ÖP

Innehåll MKB

Planeringsstrategi

Arkivering

När ett beslut att anta eller ändra en översiktsplan har fått laga kraft ska kommunen enligt PBL utan dröjsmål skicka vissa handlingar till bland annat Boverket

och länsstyrelsen.  De handlingar som ska skickas ska vara lämpliga för arkivering. / Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 22 § samt Plan- och byggförordning

(2011:338) 2 kap. 6 §

Översiktsplanen är en handling som ska arkiveras enligt reglerna om arkivbeständighet eftersom det är ett myndighetsbeslut. Det innebär att handlingen

i ett sådant ärende kan arkiveras som papper eller i PDF/A-format, något annat kan inte utgöra original. Om kommunen har en ambition att visa sin översiktsplan,

exempelvis via sin webbsida, och bygga olika typer av tjänster har kommunen möjlighet till det, men det kan inte utgöra originalet. Kommunen är enligt

tryckfrihetsförordningen (1949:105), arkivlagen (1990:782) och annan lagstiftning ansvarig för att bevara sin information, oavsett om den finns i pappersform

eller digital form. Förutom analoga och fysiska arkiv finns det i dag också e-arkiv. Gemensamt ställs krav på att handlingar och information ska klara långtids-

arkivering.

 

På andra webbplatser