Biblioteket >> Bygglagstiftningen >> Jordabalken
Jordabalken
Jordabalken definierar vad som är fast egendom och vad som är tillbehör till fastighet och byggnad vilket därmed ingår i den fasta egendomen. Detta
har framförallt betydelse vid fastighetsköp för att veta vad som ingår i fastigheten. Detta har vidare betydelse för att veta vilket sakrättsligt moment
som måste vara uppfyllt för att få sakrättsligt skydd vid exempelvis konkurs eller utmätning. Allt annat som inte omfattas av jordabalkens definition av
fast egendom och tillbehör till denna är att betrakta som lös egendom.
Innehåll:
1 kap. Fastighet och dess gränser
2 kap. Tillbehör till fastighet
3 kap. Rättsförhållanden mellan grannar
5 kap. Verkan av att fast egendom frånvinnes någon efter klander m.m.
7 kap. Allmänna bestämmelser om nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft
12 kap. Hyra (den s.k. fastighetslagen)
15 kap. Rätt till elektrisk kraft
16 kap. Hävd till fast egendom
17 kap. Företräde på grund av inskrivning
18 kap. Godtrosförvärv på grund av inskrivning och betydelse av inskrivning i vissa andra fall
21 kap. Inskrivning av tomträtt
23 kap. Inskrivning av annan nyttjanderätt än tomträtt samt avservitut och rätt till elektrisk kraft
24 kap. Inskrivning av förklaring om tillbehör till fastighet
Historik
Jordabalken i 1734 års lag innehöll 18 kapitel. Även före införandet av den nya jordabalken 1972 genomgick balken stora förändringar, bland
annat genom kungliga förordningen 21 dec 1857, den 22 dec 1863, den 16 juni 1875 samt ett större reformarbete som skedde i början av 1900-talet:
År 1903 uppdrogs åt lagberedningen att genomföra en omarbetning av jordabalken med därtill hörande författningar. Beredningen fick möjlighet att
lämna sitt förslag i delar. 1905 avlämnade beredningen ett förslag om nyttjanderätt, som omfattade såväl allmänna bestämmelser som särskilda
stadganden om arrende, hyra och det då relativt nya institutet tomträtt. Detta förslag antogs tillsammans med andra kompletterande förslag
bland annat om servitut den 14 juni 1907.
1907 lämnade beredningen sin andra del angående förändringar i jordabalken. Detta förslag berörde köp, byte och gåva av fast egendom, rätt till
undantag samt inskrivning av rätt till fast egendom, det vill säga lagfart och inteckning. Detta förslag samordnades med den kungliga förordningen
13 juni 1908 angående det nybildade fastighetsregistret.
Den tredje delen av förslaget var färdigt 1909. I detta förslag behandlas bland annat bestämmelser om vad som är att hänföra till fast egendom,
om ägogränser, om rättsförhållandet mellan grannar, det nya institutet förköpsrätt, om annan lösningsrätt till fast egendom samt om klander.
Det tredje förslaget sammanförde även de tre delarna till ett förslag till en helt ny jordabalk i 18 kapitel. Samtidigt föreslogs en promulgationslag om
27 paragrafer. Lagberedningens betänkande omfattade totalt 1 500 sidor.
