Regelverket

BOSTADSLAGSTIFTNINGEN / BYGGLAGSTIFTNINGEN / MILJÖLAGSTIFTNINGEN / MYNDIGHETER  / EU / LAGEN I PRAKTIKEN

 

Det svenska regelverket utgår från de fyra grundlagarnaregeringsformensuccessionsordningentryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Därutöver finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag.

Regler är ett samlingsbegrepp för bestämmelser, det vill säga lagar, förordningar samt myndigheters föreskrifter. Regler är bindande,

därutöver finns allmänna råd som är rekommendationer, det vill säga exempel på hur man kan uppfylla de bindande reglerna.

 

Myndigheter har tolkningsföreträde!

Finns med detta risker i detta? Ett exempel är de allmänna råden som vars syfte från början var att hjälpa till att beskriva hur en konstruktion

kan utföras, men valfrihet råder att själv välja utformning. Med tiden har detta ändrats till att följs inte det allmänna råden ska en alternativ

lösning inför myndigheten bevisas att den håller samma kvalitet. Betänkas bör att beslut och hantering av de allmänna råden helt styrs från myndigheter

utan den process som gäller för lagar och förordningar där myndigheten behöver ett bemyndigande. Ändras tanken med de allmänna råden och mer likställs

med lagar och förordningar utan att myndigheten inte behöver ett erforderligt bemyndigande hur kan detta påverka demokratin i samhället.

Läs gärna rapporten: Analys_bostadsmarknaden

 

Det finns flera skäl till att ifrågasätta den demokratiska ordningen som idag sker, attacker kommer från många håll och tidigare stabila demokratiska tankar

ifrågasätts. Ett ökat avstånd har uppstått mellan medborgarna och det politiska etablissemanget, vilket Richard H Pildes, professor i konstitutionell rätt i

New York, har reflekterat över. Varför ser den  politiska situationen ser ut som  den gör? I en nyutkommen antologi (”La démocratie dans l’adversité”,

red. Delsol-de Ligio, 2019) pekar Pildes på förändringar som  syftat till att förbättra demokratin men som inte har fått avsedda effekt. En förändring är att

de politiska partierna fram till 1970-talet sållade fram sina representanter mer från de egna leden. Den utsedde var välkänd och beprövad och kunde

accepteras av olika grupperingar inom det egna partiet.

 

På 1960- och 70-talen blåste nya radikala vindar” och val av representanter kom att påverkas av aktivister som mer representerade ytterlighetsåsikter. En

förskjutning har även skett mot lobbing, där ett särintresse drivs och som är mer extrema än de egna partiernas förhållning i olika sakfrågor. Med hjälp av

sociala medier skapas underlag för att olika uppfattningar, utanför partiers direkta kontroll och i stället blir det ett beroende att få med sig valda representanter,

än att en vision fullföljs. Följden är att det blir allt svårare att få igenom lagförslag, som ser till hela landets bästa. Fragmenteringen går ner på individnivå med

aktivitetsgrupper som tar över för att få igenom det resultat som en intressesfär önskar. Beteendemönstret ökar risken för att förtroendevalda och myndighets-

representanter hotats av högljudda och våldsamma grupperingar och en viktig frågeställning är hur demokratier under dessa omständigheter ska kunna få de

mest lämpliga att kandidera?

 

Med tanke på den samhällsutveckling som sker är det väl värt för fastighetsägare att öka insikten i det som sker, inte minst med tanke på hur myndigheters

tolkningsföreträde hanteras. Välgörande är att verksamheten, för sin egen skull, själv stämmer av hur väl den egna hanteringen samverkar med lagsystemet

och att detta tydligt dokumenteras. En sådan hantering kan förebygga många problem och spara stora resurser, läs mer under länk: Egenkontroll