Vi erbjuder  >  Inventerar bostadsmiljöns fysiska status

Inventerar bostadsmiljöns fysiska status

Vid behov genomför vi djupare analyser i bostadsmiljön med syftet att upprätthålla och vid behov skapa, för de boende trygga och ändamålsenliga bostäder

till rimliga kostnader. Det är alltid värdefullt för en fastighetsägare att ha full kontroll över byggnaders formella, tekniska och upplevda status.

 

1. Vår inventering inleds med att undersöka hur den fysiska miljön upplevs av de som bor i byggnaden

Idag finns på många håll en osäkerhet kring inomhusmiljön och därför värdefullt att detta kartläggs. Finns problem ske detta hanteras på ett

logisk sätt som beaktar samtliga faktorer som påverkar inomhusmiljön. I diagrammet nedan visas hur inomhusmiljön upplevs i några viktiga

sakfrågor

    Källa: Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings

Diagrammet visar resultat från en enkätstudie genomförd till 1 200 respondenter, personal i svenska skolor och på kontor, fördelat över hela landet.

Hur kan en fastighetsägare agera för att rätta till de problem som diagrammet visar?

 

Informationens betydelse!

    Källa: Relative Humidity, RH (%), Problem or Not in Swedish Buildings

I diagrammet redovisas resultat från en enkätstudie i en byggnad med problem kring hälsobesvär, med hänvisning till brister i byggnadens tekniska status.

Studien genomfördes vid två olika tillfällen, före och efter en informationsinsats i ämnet.

Frågeställning: Känner du oro för framtida hälsobesvär genom att vistas i berörd byggnad?

Med bara en enkel informationsinsats minskade problemet påtagligt.

 

Med en enkät kan osäkerhet och tolkningsproblem i bostadsmiljön i ett tidigt skede fångas upp.

Vid behov kan åtgärder omgående vidtas som gör att problem i större skala undviks. Dock ska det understrykas att mätning med enkät i

bostadsmiljö endast ger ett statistiskt underlag kring de boendes uppfattning och inte ett resultat med epidemiologisk förankring. Enkäter

måste därför hanteras därefter, men med en rätt genomförd enkät har fastighetsägare ett smidigt instrument för att kunna informera sig

hur miljön i byggnader upplevs. Exempel på enkät till boende 

 

2. Att mäta den relativa luftfuktighetens

Den relativa luftfuktigheten varierar kraftig inomhus under året.

   Källa: Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings

Grafen i diagrammet visar hur den relativa luftfuktigheten varierar under året, mätperiod från september år 2016 till augusti år 2019.

Beträffande hälsa finns en optimal zonen, 40 – 60 %, se diagrammet nedan. I diagrammet ovan framgår den korta tid under åter som nivån

når över 40 %. Hur påverkas hälsan av den låga luftfuktighetsnivå som råder inomhus under året?

 Källa: Relative Humidity, RH (%), a Problem or Not in Swedish Buildings

Diagrammet visar hur olika fuktnivåer i luften påverkar, i luft förekommande fraktioner som i sin tur påverkar människors hälsa, observera den

optimala zonen 40 – 60 %. Med den optimala zonen som utgångsnivå ökar hälsobesvär i styrka med torrare alternativt fuktigare luftnivåer.

Även resultatet från enkäten ovan visar att den torra luften inomhus är ett problem, se fråga 4 i det översta diagrammet.

 

3. Lufttemperaturen inomhus är oftast inom de ramar myndigheter påtalar

Vanligast med problem är när någon form av driftstörning inträffar.

Men med tanke på att många individuella uppfattningar finns kring temperaturen, värdefullt att regelbundet genomföra fysiska mätningar

och även ”hålla koll på” hur de boende upplever temperaturen. Genom att nå ut med tydlig information  till de boende ökar förståelsen och problem

kan förebyggas!

 

4. Att mäta luftens innehåll

Luften vi inandas innehåller två olika fraktioner; partiklar och kemiska föreningar. Det förekommer mycket diskussioner vad som påverkar

människors hälsa och vilka nivåer som kan vara skadliga för människor. En parameter att ha i åtanke är luften ute som omger byggnaden.

Kvaliteten där är också nivågivande för luften inomhus genom den kommunikation som ständigt sker genom dörrar och fönster. Det förekommer

åsikter att tekniska installationer enbart i byggnaden ska kunna ändra på denna faktor, men detta är helt fel. För att uppnå effekt, det vill säga markant

bättre luft inomhus än ute fodras många ytterligare åtgärder än bara installationer i byggnaden, såsom datachipsfabriker, operationssalar etc. se det

som beskrivs gällande renrum, länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Renrum

Vad luften innehåller och vilka nivåer som är ohälsosamma är omdiskuterat och från myndigheter finns föreskrifter som medför kostsamma installationer

löser problem. Lagen är tydlig men de facto finns brister i regelverket som belastar inomhusmiljö och hälsa. Vi har med enkla och begripliga metoder

kunnat genomföra påtagliga förbättringar i inomhusmiljön. Ett exempel är skolmiljön som oftast är hårt belastad, men där vi genomfört stora förbättringar

både hygieniskt och ekonomiskt. En viktig del är tydlighet i ansvarsfrågan, länk: Fastighetsägande och lagen

 

Resultat publicerat i Journal of Environmental Protection, artikel: A Study of Hygiene in Swedish Schools and Pre-Schools-Sources of Air Pollution

 

Hur kan den dåliga miljö som den röda linjen i diagrammet redovisar tillåtas få fortgå i svenska skolor och samtidigt påstå att ett av Miljöpolitikens fokus är

”att människors hälsa ska utsättas för minimal negativ miljöpåverkan”. Beträffande kemiska föreningar har omfattande insatser genomförts, inte minst inom

arbetsmiljön där gränsvärden finns angivna, se Arbetsmiljöverkets länk : Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1), föreskrifter, vilket en normal bostadsmiljö

är på betydligt lägre nivåer.

Dock viktigt att ta problem inom området på största allvar och att vara tydlig gällande den mätmetodek som används och hur information hanteras, då

språkbruket inte alltid tydligt. Lämpligt därför att även definiera olika termers betydelse i den egna verksamhet, exempelvis uttryck som:

En bra bostadsmiljö – Kvalitet – Hållbarhet – Resurshushållning, fler termer under länk: Definitionslista