Bibliotek >> Bostadslagstiftningen >> Minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar
Minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar (lex Ida)
En särskild granskare eller minoritetsrevisor kan utses av Bolagsverket utan att frågan först behandlas på en bolags- eller föreningsstämma om ägare till minst
en tiondel av samtliga aktier i bolaget respektive minst en tiondel av medlemmarna i föreningen står bakom ansökan. Regeringens proposition 2019/20:194
har antagits av Riksdagen. Den nya lagstiftningen innebär ändringar i lagen om ekonomiska föreningar och aktiebolagslagen som syftar till stärkt minoritetsskydd
i aktiebolag och ekonomiska föreningar samt motverka regelmissbruk. Förslagen gör det svårare för t.ex. styrelsen i ett bolag eller en förening att motarbeta en
minoritet av aktieägares eller medlemmars insyn i föreningen eller bolaget. För att försvåra för oseriösa eller kriminella personer blir det nu möjligt att få till
stånd en särskild granskning utan att frågan först behandlats på en föreningsbolagsstämma.
En särskild granskare ska vara lämplig för uppdraget och oberoende i förhållande till bolaget och aktieägarna respektive föreningen och medlemmarna.
I privata aktiebolag och i ekonomiska föreningar ska den som har ansökt om att Bolagsverket ska utse en särskild granskare i undantagsfall kunna bli
ersättningsskyldig för bolagets respektive föreningens kostnader för den särskilda granskaren. Ägarna i ett aktiebolag får större frihet att själva
bestämma hur skiljeförfarandet ska utformas, när en fråga om inlösen av minoritetsaktier ska prövas.
BAKGRUND OCH SYFTET
Under senare år har det förekommit att oseriösa aktörer fått inflytelserika positioner i bostadsrättsföreningar och därefter misskött föreningens ekonomi.
På ansökan ställd till Bolagsverket kan detta verk utse en särskild granskare eller minoritetsrevisor. Granskare skall vara oberoende person, en advokat
eller revisor, som får till uppdrag att granska föreningens eller bolagets räkenskaper och förvaltning och utses om minst en tiondel av de röstberättigade i
en ekonomisk förening, till exempel en bostadsrättsförening, eller ägarna till minst en tiondel av samtliga aktier i ett aktiebolag står bakom ansökan
till Bolagsverket. För särskild granskare gäller krav att denne skall vara lämplig och oberoende i förhållande till såväl föreningen som medlemmarna,
eller bolaget och aktieägarna. En granskare har tystnadsplikt.
Den nya lagstiftningen börjar gälla från och med den 1 januari 2021
PDF-filer
Direktlänkar till regeringskansliet
Swecos rapport
Bostadsrättsföreningars sårbarhet för ekonomisk_brottslighet
